Energigas 1
Forskning & utveckling Genom att röta olika restp
rodukter i egen biogasanläggning kan lantbruk och livsmedelsföretag bli själv försörjande på förnybar energi. Nu testas också ny teknik för rening av biogas som kan göra det möjligt att producera fordonsbränsle på gården. – Marknaden för småskalig biogas börjar mogna och det tillsammans med nya investeringsstöd kan ge lönsamhet, säger Henrik Olsson, projektledare på JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Medvind för biogas på landet T rots låga elpriser kan det komma en ny investeringsvåg i småskaliga biogasanläggningar i Sverige. Det bedömer Henrik Olsson, forskare och projektledare på JTI. Han hänvisar bland annat till erfarenheter från det nyligen avslutade EUprojektet Biogas3, där JTI varit en av deltagarna. Förutom Sverige deltog även Tyskland, Frankrike, Irland, Polen, Italien och Spanien med syfte att utbyta erfarenheter och sprida kunskap om småskalig produktion av biogas baserad på avfall från livsmedels industrier och lantbruk. – Biogasutvecklingen ser väldigt olika ut i olika länder. Vi har mycket att lära av Tyskland, samtidigt som våra kollegor i Irland är intresserade av vad vi gör i Sverige, säger Henrik Olsson. Henrik Olsson Nya affärsmodeller I projektet har han sett fl era exempel på hållbara lösningar för företag som vill satsa på biogas. Nya affärsmodeller växer fram och det, i kombination med nya investeringsstöd (se faktaruta), kan ge småskalig biogas den skjuts som ▼ FAKTA Finansiella stöd som kan sökas för biogasanläggningar i Sverige: ■ Klimatklivet, för lokala och regionala klimatinvesteringar (Naturvårdsverket). ■ Investeringsstöd till biogas, landsbygdsprogrammet (Jordbruksverket). ■ Metanreduceringsstöd, upp till 40 öre per kilowattimme producerad biogas från gödsel ( Jordbruksverket). behövs för att få antalet anläggningar att öka. I dag fi nns det ett fyrtiotal småskaliga biogasanläggningar i Sverige, med en eleffekt på upp till 100 kilowatt vardera. Framför allt är det gödsel som rötas. – Nya biogassatsningar skulle kunna leda till att antalet anläggningar ökar till 60–70 inom en femårsperiod, tror Henrik Olsson. Gårdsanläggningarna börjar nu också att röta restprodukter från lokala livsmedels industrier, som till exempel rester från bagerier, stekfett och biprodukter från mejerier. – Detta ökar nyttjandegraden i rötkammaren och bidrar i många fall till en mer hållbar växtnäringsförsörjning till det svenska lantbruket, via den biogödsel som bildas, säger Henrik Olsson. På så vis ökar också konkurrensen om restprodukterna, vilket kan minska livsmedels företagens kostnader för avfallshantering. – Ett annat exempel på affärsmodeller som utvecklas är Jämtlands biogasgårdar, där nio lantbruk har gått samman för att sälja ursprungscertifi kat för den el de producerar från rötning av gödsel till närliggande Östersundshem, berättar Henrik Olsson. Nu märks också ett ökat intresse vid gårdsanläggningar att, förutom att producera biogas till el och värme, även tillverka fordonsbränsle. Det skulle öka försörjningstryggheten och vara ett steg i etableringen av fordonsgas som ett miljöbränsle utanför storstäderna. I startgroparna Även här är JTI engagerat och står i startgroparna för att testa ny teknik för upp gradering, det vill säga rening av biogas till fordonsbränslekvalitet, på gården. – Tillsammans med Sveriges lantbruks uni - ver sitet (SLU) har vi utvecklat en uppgrade38 ENERGIGAS NR 2 2016 ringsteknik som är billig och kan få betydelse för mindre biogasanläggningar, säger Henrik Olsson. Reningen sker i två steg, där koldioxid först avskiljs från biogasen i en luftad bubbel kolonn som står i direkt kontakt med själva rötkammaren, så kallad process intern metananrikning. Därefter får bio gasen passera en fi lterbädd av aska, till vilken ytterligare koldioxid binds. Här kan aska från förbränning av diverse biobränslen komma till användning. Resultatet blir en biogas med 97 procents metanhalt, som kan användas som fordonsbränsle. Tekniken har med framgång testats i liten skala. Försök i full skala – Vi bygger nu den första fullskaleanläggningen på naturbruksskolan Sötåsen i Västra Götaland, i samarbete med SLU och HushållningssällskaAskfi lter. Genom att låta biogasen passera genom en fi lterbädd av aska kan koldioxid avskiljas och biogasen renas till fordonsbränsle. Här är det Johan Andersson, JTI, som visar tekniken som nu ska vidareutvecklas i en ny anläggning på naturbruksskolan Sötåsen i Västra Götaland. FOTO: JTI