Energigas 1
Debatt Världsunikt. Ireland är det svenska rederi
et Thunbolagens andra LNG-drivna fartyg. Rederiet har tidigare sjösatt cementfartyget Greenland som också drivs Grön sjöfartsteknik kan bli svensk Sverige skulle kunna gå i bräschen för utvecklingen av en grön sjöfart. Svenska rederier har redan beställt och sjösatt flera fartyg med den nya gastekniken. Det behövs dock mer pengar till forskning och att regeringen vågar tro på detta, skriver Svensk sjöfarts vd Pia Berglund. S Pia Berglund vd, Svensk sjöfart Debattera Vill du skriva en debattartikel i Energigas? Mejla till: henrik.dahlsson@energigas.se 44 ENERGIGAS NR 2 2016 vensk sjöfart är en viktig motor för svensk industri och handel. Mer än 90 procent av Sveriges import och export fraktas via sjöfarten någon del av sträckan. Det är en siffra som med stor sannolikhet kommer att öka med tanke på att sjötransporter är effektiva, säkra och skonsamma mot miljön. Svensk sjöfartspolitik har dock en rejäl motvind att kryssa sig fram igenom. Sveriges andel av den globala världshandeln mätt i BNP är cirka 1,7 procent, medan vår andel av den globala handelsflottan är mindre än 0,1 procent. Motsvarande siffror för Danmark är 1,6 procent av världshandeln och 1 procent av den globala handelsflottan. För att komma ikapp våra grannländer krävs politisk handlingskraft. Den svenska rederinäringen befinner sig därmed i väntans tider. En stark och lönsam sjöfartsnäring är avgörande för att svensk sjöfart ska kunna genomföra de investeringar och ta de risker som implementering och utveckling av ny teknik, ny logistik och nya affärsmodeller kräver. Regeringen har antagit en maritim strategi som lyfter de maritima näringarna. I denna strategi uttalas bland annat att ”Sverige ska sträva efter att erbjuda det bästa regelverket i Europa för sjöfart”. Det låter naturligtvis som musik i våra öron – och som en utmaning. Sjöfarten behöver såsom andra näringar göra sitt vad gäller klimatfrågan. Innovationskraften och uppfinningsrikedomen i svenska rederi är stark och dessa företag är på många sätt världsledande på utvecklingen inom just alternativa bränslen. Sverige fick med Viking Grace världens första större passagerarfärja som går på flytande naturgas, LNG, och som kan bunkra med passagerare ombord. Detta kan te sig som en enkel uppgift. Men lägg då till att LNG inte fanns tillgängligt för säker bunkring från sjösidan vid denna tidpunkt i Stockholm, det fanns inte heller någon bunkerbåt, inga regler för bunkring under lastning- och lossning. Detta projekt har bidragit till att en världsstandard är under utveckling. Sedan dess har flera av Svensk sjöfarts 60 medlemsföretag låtit bygga nya fartyg som ska köras på LNG. I dag har våra rederier 49 fartyg i order cirka 30 procent av dessa utrustas för att kunna drivas på LNG. Detta gäller numera förutom färjor även lastfartyg som tar vanlig torrlast, men också flytande produkter. Vi har också en medlem som valt att, som första rederi i världen, pröva att köra en av sina färjor på metanol. Båda dessa alternativ leder till stora reduktioner av alla utsläpp; i stort sett noll utsläpp av svavel, partiklar och kväveoxider, men också en halvering av koldioxid. Sjöfarten har också som första trafikslag en global standard för att fartyg som byggs i morgon ska vara