Advokaten 1
Reportage Rakel Gränslöst arbete kräver nya strat
egier utvecklingen har gjort att gränssättandet i sig är en viktig yrkeskompetens i fria och krävande yrken. och hur väl man sätter upp sina gränser påverkar faktiskt hälsan, visar forskning om dagens gränslösa arbetsliv. – I dag är det möjligt att arbeta i stort sett var som helst, när som helst och med vem som helst, sa fil. dr. Christin Mellner, forskare vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, vid ett av seminarierna på Rakelkonferensen. Christin Mellner har medverkat i forskningsprojektet ”Det gränslösa arbetet”. Forskarna i projektet har studerat förutsättningarna i dagens arbetsliv och hur individen hanterar dem. Forskningen visar att det, från 1990-talets början, har skett stora förändringar, som i sin tur ställer nya krav på de anställda. – Tidigare hade arbetet väldigt tydliga ramar och gränser, inte minst i tid och rum, förklarade Christin Mellner. re kunde sångare gå i pension vid 56 års ålder och dansare vid 41. Idag förutsätts alla arbeta fram till 65 års ålder. – En del av mitt uppdrag är att förhandla med dessa människor för att få dem att gå frivilligt. Det är en delikat syssla, särskilt som man vet att den tjänstepension de kommer att få är så låg att när de väl blir 65 har de en inkomst under existensminimum. Ändå måste jag göra det, eftersom mitt uppdrag är att leverera excellens på scenen varje kväll, sa Birgitta Svendén, och fortsatte: – Här tror jag att det viktigaste är att hålla kvar sin medmänsklighet och inse att det är en människa i väldigt utsatt läge jag har framför mig. n Utvecklingen har visserligen gått framåt för kvinnorna i rättsväsendet och advokatkåren – men det har inte gått fort. Det konstaterade Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg. Hon hälsade de övervägande kvinnliga deltagarna välkomna till Rakelkonferensen och berättade om några tidiga kvinnliga förebilder. Med ny koMMunikationsteknoLogi, som mobiltelefonen, och tilltagande internationell konkurrens har detta förändrats. Företagen har organiserat om och slimmat sina organisationer för att bli mer kostnadseffektiva och flexibla. Organisationerna har blivit plattare. Samtidigt har ansvaret för det arbete som ska utföras förskjutits från cheferna till de enskilda anställda. Resultatet blir vad forskarna kallar det gränslösa arbetet. Frånvaron av yttre gränser innebär där att enskilda individer måste sätta upp sina gränser. Forskningen visar att olika personer hanterar detta gränssättande på olika sätt. Medan vissa personer – en majoritet i studien – väljer att försöka separera arbete och fritid, accepterar en mindre grupp att de båda världarna flyter ihop. De flesta tycks alltså vilja hålla arbete och fritid åtskilda. Problemet är att det inte alltid går. I Christin Mellners studie ansåg mer än hälften av de tillfrågade personerna att de misslyckades med separera arbete och fritid. Misslyckandet påverkade gruppen på flera sätt. De hade exempelvis sämre självskattad hälsa, mer stressrelaterade psykiska besvär och fler tecken på utbrändhet. Kvinnor misslyckades oftare än män och gifta eller sammanboende personer med barn misslyckades oftare än barnlösa. Sämst i studien mådde personer som Forskaren Christin Mellner presenterade forskning om det gränslösa arbetet. försökt skilja på arbete och fritid men misslyckats. Bäst mådde i stället de som valt strategin att integrera arbete och fritid, och som tyckte att de lyckades med det. n det grÄnsLösa arBetet kÄnnetecknas aV … • uppluckrade ramar i tid och rum för arbetet, med stort eget ansvar för individen • abstrakta uppgifter där individen själv förväntas identifiera, formulera och lösa problemet • komplexitet och hög kompetens • överspridning mellan arbete och privatliv, när ständig nåbarhet kräver att individen sätter upp sina egna gränser. dierna i dag än tidigare. Det som står i tidningar innehåller ofta flera fel på grund av att man inte hinner göra research. Informationen justeras i stället i efterhand. Morgontidningar innehåller i dag inte främst nyheter utan analyser av olika händelser, menade hon. Mötet mellan medier och jurister innebär inte sällan en krock. Jurister vill Advokaten Nr 4 • 2011 ha med detaljer medan medierna vill förenkla och skapa budskap. charLotte erkhaMMars rÅd var att inte planera för långt i förtid, det blir nästan aldrig som man tänkt sig. Det är även viktigt att ”kunna sin profession”. Man ska kunna sin verktygslåda. Charlotte Erkhammar har inte upplevt att det är ett problem att vara kvinna och chef i Europa. I vissa kulturer tror de att hon kommer som assistent. Hon tror att det finns vissa fördelar med att vara kvinna. Eftersom hon ofta är ensam kvinna lyssnar de andra på henne för att de vaknar till. Hon tänker aldrig på att hon är ensam kvinna och märker då aldrig om det skulle vara några problem. n nÄsta sida Mer från Rakelkonferensen. 15