Advokaten 1
Nyheter Enhetligare arbetssätt vid inbrott efterl
yses Rikspolisstyrelsen har genomfört en inspektion av polismyndigheternas hantering av ärenden om inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott. Bakgrunden är bland annat de svårigheter som finns att klara upp bostadsinbrott. Rapporten från inspektionen efterlyser ett enhetligare arbetssätt mellan polismyndigheterna för att öka uppklaringen. Inspektionsgruppen anser också att särskilda satsningar bör göras vid respektive polismyndighet när det gäller arbetet med tillgreppsbrott. Inspektionsgruppen vill dessutom se ökade spåranalyser från brottsplatser, aktiv godsspaning vid varje polismyndighet samt fler resurser. Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott. Inspektionsrapport 2011:1 Det dödliga våldet har minskat starkt Morden har minskat med omkring 25 procent de senaste tjugo åren. Minskningen gäller framför allt de alkoholrelaterade fallen. Det dödliga våldet mot barn har också minskat. Däremot har antalet mord och dråp med koppling till kriminella konflikter ökat. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå. I början av 1990-talet upplevde Sverige toppen på en ökning av det dödliga våldet som pågått sedan 1950-talet. Men sedan dess har ökningen inte bara avstannat – det går till och med att se en tydlig minskning. Det säger Sven Granath, utredare på Brå. Även det dödliga våldet mot barn har minskat med hälften eller 4–5 fall per år. En delförklaring till minskningen av det dödliga våldet kan vara att akutsjukvården nu räddar fler svårt skadade än tidigare till livet. Antalet fall av dödligt våld brukar ligga runt 90–100 offer per år i Sverige. Det dödliga våldets utveckling (Brå-rapport 2011:5) 6 Beräkningsmodell för timkostnad ses över Modellen för hur ersättningen till rättsliga biträden beräknas ska ses över. grunderna för beräkning av timkostnadsnormen har i princip inte ändrats sedan 1995, trots stora förändringar av biträdenas villkor. Regeringen har givit Statskontoret uppdrag att överväga om beräkningsmodellen för timkostnadsnormen inom rättshjälpsområdet bör förändras. Övervägandena ska i första hand omfatta hur de rättsliga biträdenas kostnader bör beaktas och hur den nedlagda tiden bör ersättas. Statskontoret får också överväga andra frågor som rör timkostnadsnormens beräkningsmodell, om Statskontoret anser att det behövs. Om Statskontoret gör bedömningen att beräkningsmodellen bör förändras, ska förslag till en ny beräkningsmodell lämnas. Statskontoret ska redovisa uppdraget till Justitiedepartementet senast den 31 december 2011. I uppdragsbeskrivningen till Statskontoret konstaterar regeringen att beräkningsmodellen för timkostnadsnormen i huvudsak inte har varit föremål för överväganden sedan 1995, trots att samhällsutvecklingen har förändrat villkoren för de rättsliga biträdena. Timkostnadsnormen styr ersättningen till bland andra rättshjälpsbiträden, offentliga försvarare och målsägandebiträden. Den fastställs varje år av regeringen utifrån ett beräkningsunderlag från Domstolsverket. adVokatsaMFundet har länge varit mycket kritiskt till beräkningsmodellen för timkostnadsnormen. Enligt samfundet ligger normens nivå för lågt jämfört med rättsbiträdenas verkliga Advokatsamfundet har länge varit kritiskt till beräkningsmodellen för timkostnadsnormen. kostnader, och den tid biträdena antas kunna debitera är satt för högt. Enligt Advokatsamfundet medför detta att tillräckligt många jurister inte rekryteras till det humanjuridiska området – och det får till följd att behovet av rättsliga biträden kan bli svårt att fylla i framtiden. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg anser att beslutet om översyn av timkostnadsnormen framför allt har stor betydelse för att garantera den enskildes rättssäkerhet. Enligt Anne Ramberg är risken stor att det uppstår brist på humanjurister, om inte biträdenas ersättningsnivåer ligger på en rimlig nivå. Och då drabbas den enskilde, som inte kan få kvalificerad juridisk hjälp med att ta tillvara sina intressen i rättsliga angelägenheter. – Det är glädjande att beräkningsmodellen äntligen blir föremål för en översyn, även om det borde ha skett för länge sedan, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, och fortsätter: – Förhoppningsvis leder Statskontorets överväganden till att timkostnadsnormen bringas till en nivå som i vart fall motsvarar lönen för rådmän och åklagare. MA Advokaten Nr 4 • 2011 foto: nordicphotos