Tidningen Energi 1
A nnika Roos kunde mycket om stål när hon tillträ
dde 2022. Hon hade 35 års erfarenhet från stål- och verktygsföretaget Sandvik där hon varit på många olika poster – senast att det finns utsläppsrätter som successivt ska fasas ut. Efter 2039 måste stålet som tillverkas inom EU vara fossilfritt. En annan del av kritiken pekar på att det finns andra som global chef för metallpulveraffären – när hon fick telefonsamtalet från Jernkontoret. – Men egentligen var det mest tillfälligheter att det blev stålbanan. Jag läste teknisk fysik, eftersom jag tyckte det var kul med matte. Och när jag sökte traineeplats fastnade jag för en helsidesannons från Sandvik. Annika Roos, som växte upp i Kungsängen utanför Stockholm, var först tveksam till att flytta till en sådan liten kommun och tänkte att hon kunde ge det två-tre år. Men det blev drygt tre decennier istället. – Därför kändes det spännande att ta sig an den här nya utmaningen. Ståldelen kan jag, men det här med påverkansbiten och den politiska sidan – det var ju nytt för mig, säger hon. Jernkontoret är kanske inte någon av de mer framträdande branschorganisationerna – trots att den är äldst. Men under senare år har den hamnat mer i fokus, inte minst tack vare den stora industriomställningen i branschen. Grönt stål har numera blivit ett ganska känt begrepp. En färsk Novusundersökning visar att 6 av 10 tillfrågade känner till begreppet. Under det senaste året har dock satsningen på fossilfritt stål fått kraftig kritik från olika håll. Bland annat från forskare kopplade till Institutet för näringslivsforskning som menar att det är ett riskabelt projekt med många osäkra förutsättningar som kan leda till ett stort slöseri med skattepengar, liknande Stålverk80. Hur ser du på den här kritiken? – Vi välkomnar en öppen diskussion om detta, men tyvärr ser vi att de innehåller en del felaktiga uppgifter som snedvrider den analys som görs. I en av de senaste rapporterna tog man till exempel inte upp det faktum tekniker som kan bli mer kraftfulla, att Sverige låser in sig i en lösning som inte är konkurrenskraftig på sikt. – Vi har väldigt bra förutsättningar för den här 3 LÄSTIPS Jernkontorets EUmanifest • Björnstadtrilogin Fredrik Backman • Vänligheten John Ajvide Lindqvist tekniken. Den här processen passar vår malm och våra produkter, medan andra länder har andra förutsättningar, säger Annika Roos. – Och vad är alternativet – ska vi stå och vänta på att ny teknik kommer? Det är en större risk anser jag. Ställer vi inte om kommer vi inte ha någon stålindustri alls i Sverige på sikt. Jag tycker att man ska se det här som en stor möjlighet. V i tar trapporna ner i Jernkontorets lokaler för att avsluta med fotografering. I besökssoffan sitter Annika Roos nästa besök för dagen: Maria Sunér, som är vd på Svemin, branschorganisation för gruvindustrierna. Hon företräder bland annat LKAB, den statliga jätten som är en av centralaktörerna i stålomställningen, och har nyligen haft en debatt med kritikerna av grönt stål. – Jag tycker att de letar efter halmstrån i debatten, säger Maria Sunér. Men det är dock inte detta ämne som de två vd-arna ska diskutera. Utan deras gemensamma medverkan i Hindersmässan i Örebro som ska arrangeras i slutet av januari. Mässan har hållit på sedan 1300-talet då bergsmännen från Bergslagen kom till Örebro för att sälja sitt järn. Idag träffas - gruv- och stålindustrin fortfarande på samma plats, för att umgås och bygga relationer i brancherna. – Som sagt, det här är en bransch med traditioner men som hela tiden söker förnyelse, säger Annika Roos. JERNKONTORETS HISTORIA Jernkontoret är branschorganisation för järn- och stålindustrin och arbetar med ett brett spektrum av frågor, till exempel handelspolitik, forskning och utbildning, standardisering samt energi och miljö. Organisationen grundades 1747 på initiativ av affärsmannen Anders Nordencrantz. Vid denna tid stod järnet för merparten av den svenska exporten, men ett prisfall hade gjort läget bekymmersamt för många bruksägare. Jernkontorets primära uppgift blev därför att arbeta för skäliga priser på järn – dels genom stödköp, dels genom att underlätta järnhandelns finansiering. Anders Nordencrantz (1697–1772). TIDNINGEN ENERGI NR 1 2024 17