Tidningen Energi 1
FRÅN KOLDIOXID TILL ELEKTROMETANOL Syrgas Vaenån
ga Koldioxid Vätgas Kravärmeverk Restvärme H₂ CO₂ Elektrometanol CH₃OH Till produkter inom till exempel kemiindustrin Metanolreaktor Elektrolys Vaen Fartygsbränsle kostnaden för att släppa ut koldioxid, men priset är fortfarande för lågt för att göra riktig skillnad. Nu skärps dock inblandningsreglerna successivt, enligt ReFuelEU Aviation som klubbades igenom hösten 2023. Från 2030 ska 6 procent av flygbränslet inom EU vara hållbart (Sustainable Aviation Fuel), varav 1,2 procent ska vara elektrobränslen. Därefter ska andelen öka till 70 procent 2050, varav 35 procent måste vara elektrobränsle. Men ytterligare en utmaning är att det saknas styrmedel, regler och standarder för CCU. Till exempel omfattas elektrobränslen för närvarande inte av reduktionsplikt och skatteundantag inom EU, och även styrmedel för industriell användning av biogen koldioxid som råvara saknas. I EU:s avfallstrappa räknas inte användning av kolatomer från rökgaser som återvinning. Men trots att incitamenten är svaga menar Claes Fredriksson, vd och grundare av Liquid Wind, som anlägger fabriker för tillverkning av e-metanol, att det formella regelverket är på väg åt rätt håll. Till det kommer generella åtaganden från IMO (International Maritime Organization) om minskade utsläpp från sjöfarten, och frivilliga åtaganden och satsningar från till exempel rederier. Containerrederiet Maersk ligger främst och utrustar nya fartyg med motorer som kan hantera dubbla drivmedel, metanol och normalt fartygsbränsle. På hemmaplan kan inställningen till CCU kanske bäst beskrivas som ambivalent. Många utredningar, myndigheter och intressenter pekar på att Sveriges sällsynt goda tillgång till biogen koldioxid och stora mängder billig fossilfri el gör att vi har unika förutsättningar för att skapa en helt ny industri där vi både kan sälja negativa utsläpp, CCS, och klimatneutrala produkter och bränslen producerade med hjälp av biogen CCU (se faktaruta sid 22). I Tidöavtalet nämns dock CCU endast med en kort bisats. Fokus så här långt har legat på CCS. Inom Industriklivet finns öronmärkta pengar för CCS, och betydande medel har avsatts för omvända auktioner. Hittills har 36 miljarder kronor avsatts för att bekosta CCS. – Jag önskar att man valde att också inkludera CCU. Vi vore oerhört hjälpta av om bara några av dessa miljarder gick till satsningar på CCU istället, konstaterar Claes Fredriksson och fortsätter: – Nu har Sverige chansen att gå i framkant, och TIDNINGEN ENERGI NR 1 2024 21 Nu har Sverige chansen att gå i framkant. Claes Fredriksson, vd, Liquid Wind ILLUSTRATION: ERIK NYLUND