Tidningen Energi 1
Välkommen Industrihistoria – då och nu Under någr
a vårmånader 1987 satt jag på Riksarkivet och hängde framför värmländska hammarskattlängder från 1600- och 1700-talet. I dessa inbundna volymer kunde man se vem som ägde järnbruken och hur stor produktionen var. Uppgiften var att skriva en B-uppsats i historia om bruksägandets utveckling i Värmland mellan 1695 och 1748. Järn var vid denna tid den överlägset största svenska exportprodukten, så det var en rejäl industriutveckling som jag skulle belysa. Det var inte alltid så lätt att tyda skattelängderna, men det blev en uppsats till slut. Jag kom att tänka på detta när jag i mitten av januari stegade in i Jernkontorets ståtliga huvudkontor vid Kungsträdgården i Stockholm. Jernkontoret bildades just 1747, i syfte att stötta järnindustrins konkurrenskraft. I dessa dagar är denna branschorganisation mer aktuell än på länge. Järnexporten är fortfarande en stor affär och de svenska stålprodukterna är världsledande inom sina nischer. Och nu står samtliga stål- och järnaktörer inför en jättelik omställning för att bli fossilfri – där elektrifiering kommer att vara en helt central del. Redan fram till 2030 kommer järn- och stålbranschens elbehov femfaldigas och sedan fortsätta öka ytterligare. Därför var det spännande att höra hur Jernkontorets vd ”Det var inte alltid så lätt att tyda skattelängderna, men det blev en uppsats till slut.” Annika Roos ser på utmaningarna och vilka förväntningar hon har på energibranschen – läs intervjun på sid 14. Från storindustri till hushåll. På västkusten har Varberg Energi kommit en bra bit på väg för att stötta utvecklingen av (det svåra ordet) efterfrågeflexibilitet. Här kan alla elkunder vara med och bidra på Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader genom sina hembatterier, laddboxar eller värmepumpar. För Varberg Energi handlar det om att uppmuntra kunderna att bidra med effekt men samtidigt få dem att känna sig trygga med att kunna ha elen när de behöver den själva. En viktig del är också att ha tydliga incitament. De som vill vara med i frekvensreserven med sin laddbox får ladda till halva priset under årets alla timmar. Enkelt att förstå – och troligen en affärsmodell vi kommer att se mer av framöver. I detta nummer kollar vi även in hur man kan optimera fjärrvärmesystem med machine learning, vilka utmaningar som finns med betongen i våra vattenkraftverk, hur en elhandlares arbetsdag ser ut, hur man kan tjäna pengar på koldioxid och hur Mälarenergi skapat en egen utbildningsverkstad för blivande distributionselektriker. Och som bonus: en titt in i vårt första storskaliga och k-märkta nationalkraftverk, från 1910. Ja, mycket läsning som vanligt – hör gärna av er med artikelidéer och tips! Johan Wickström Chefredaktör Hur ser konsumtionen av el ut i din kommun, timme för timme – idag och i framtiden? På AI Sweden finns en spännande interaktiv simulering som man lätt kan fastna i. Googla Behovskartan så hittar du rätt. Tidningen Energi ges ut av Energi företagen Sverige. Adress: Tidningen Energi, 101 53 Stockholm Ansvarig utgivare: Anna Lejestrand 08-677 26 91, anna.lejestrand@energiforetagen.se Tidningsproduktion: Intellecta Miljömärkning: Svanen 3041 0091 ISSN: 0013-9939 Tryck: Trydells Tryckeri Upplaga: 11 500 ex. Årgång: 6 För signerade artiklar svarar författaren. För vinjetten Till sist svarar Energi företagen Sverige. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras och publiceras elektroniskt. Tidningen Energi är medlem i Sveriges Tidskrifter. REDAKTION Chefredaktör Johan Wickström 0708–950 137, johan.wickstrom@energi.se Redaktion: Linus Olin, Ann-Sofie Borglund, Marie Kofod-Hansen, Carl Johan Liljegren Formgivare: Tobias Rydén, Capri Norrman Omslagsfoto: Sören Håkanlind Följ oss på energi.se om du vill veta det senaste inom energibranschen. ANNONSERING Jonas Holmqvist 0700-62 31 55, kontakt@rabaldermedia.se PRENUMERATION Pressdata 08-799 62 41, energi@ pressdata.se. Pressdata, Box 610, 832 23 Frösön. Pris 500 kr för 4 nr/år, 955 kr utomlands, inkl. moms. TIDNINGEN ENERGI NR 1 2024 5