Tidningen Energi 1
Han följer värmen genom staden Tufft bränsleläge
och varierande elpriser ställer större krav på fjärrvärmeföretagen att optimera sin produktion med hjälp av digitala verktyg. Men hur gör man det på bästa sätt? Joacim Sundqvist, energistrateg på Mälarenergi, förklarar vad som krävs. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: PIA NORDLANDER F ör sex år sedan startade Mälarenergi projektet Smarta flöden. Syftet var att med hjälp av digitala verktyg skapa en optimal prognos för att köra kraftvärmeverket i Västerås så att man kan få ut värmen i rätt tid, på rätt plats och med rätt kvalitet. – Vissa av våra kunder bor i Surahammar tre mil bort – hur ska vi köra produktionen optimalt så att den synkar med tidsförskjutningen på 4–10 timmar. Tillsammans med Rise samlade vi in data på förbrukning, produktion och väderdata och utvecklade en algoritm, säger Joacim Sundqvist som är strateg och affärsutvecklare inom värmeområdet på Mälarenergi. Företagets kraftvärmeverk värmer 98 procent av alla som bor i Västerås med omnejd i ett 90 mil långt ledningsnät. Det är ett stort upptagningsområde, vilket ökar komplexiteten. – Vi har kört modellering och tester i flera år och med hjälp av historiska data och digitala tvillingar skapat olika digitala lösningar. Nu arbetar vi med att implementera lösningen från Smarta flöden skarpt. Det digitala verktyget medför många positiva effekter såsom mer elproduktion, kapade effekttoppar och enklare beslutsstöd. – Det här ger också mindre förluster i nätet, det blir ju en inbakad energieffektivisering. Kan vi köra med lägre temperatur kan vi också köra längre med pannorna, och vi kan även få ut mer el, säger Joacim Sundqvist. Inom Smarta flöden-projektet har Mälarenergi testat många olika saker, till exempel har man studerat värmeflödenas koppling till sociala beteenden. – Utifrån våra data kan vi se vad som är beteendemönster och när värmebehovet peakar. Det blir en viktig del när vi ska styra vår produktion och distribution. Joacim Sundqvist pratar inte så mycket om AI, utan mer om machine learning, som ju också handlar om att mata algoritmerna med data för att upptäcka mönster. Men innan man börjar med det gäller det att få ordning på sin data. – I början är det ganska svårt att få fram bra data med bra kvalitet. Oftast är datat inte så högupplöst. Vill man ha nära-realtidsinfo måste det vara bra upplösning på 15 minuter, men timvärden räcker långt, säger Joacim Sundqvist. – Man behöver ställa in alla mätare så att man kan samla in data oftare. Att få ordning på datahanteringen och datalagren kan ta 80 procent av tiden i början, det är en läroresa. När Mälarenergi startade sin strategiresa började man med ett top-bottom-perspektiv som med tiden förändrades. De senaste åren har man vänt upp och ned på det. – De nya verktygen måste bygga på konkreta nyttor och behov i verksamheten och växa fram utifrån det, betonar Joacim Sundqvist. Ett exempel är visualisering där Mälar energi skapat modeller med kartor över fjärrvärmenätet med ledningar och mätpunkter ute i nätet där det går att se hur fjärrvärmetemperaturen rör sig i staden. – Det är så viktigt att kunna se vad som händer för att kunna identifiera problem. Det man inte ser kan man inte förbättra. Visualisering är också en viktig del i framtidens stadsplanering. I ett projekt har Mälarenergi byggt ett digitalt verktyg för att kunna planera energisystemet i den nya stadsdelen Mälarporten. I verktyget kan man lägga in takytor, fastighetstyper etc från grova översiktsplaner som sedan resulterar i energiprofiler. – Då kan vi se hur mycket värme och el som behövs, men också hur mycket solceller som kan installeras. Det här är ett sätt för oss att bidra till att bygga ett optimalt energisystem i nya stadsdelar, säger Joacim Sundqvist TIDNINGEN ENERGI NR 1 2024 31