Tidningen Energi 1
I Lilla Edets vattenkraftverk i Göta älv ersätter
Vattenfall delar av den gamla dammen och använder då betong med lägre cementinnehåll. nivå kan de inte övertyga myndigheterna om att få fortsätta med vattenkraft, menar han. – Så hög dammsäkerhetsnivå och god tillgänglighet Elsystemet har fått nya driftsmönster – frågan blir hur det påverkar betongen? Erik Nordström, specialist på betongkonstruktioner, Vattenfall i vattenkraftsproduktionen är det som gäller. Det finns många fördelar med att försöka hålla de gamla anläggningarna vid liv. Dels skulle det bli oerhört kostsamt att byta ut alla betongkonstruktioner eller bygga nytt. En annan faktor att ta hänsyn till är klimatpåverkan. Vid tillverkning av cement, som tjänar som bindemedel i betongen, avges stora mängder koldioxid. Det innebär att varje om- eller nybyggnad riskerar bli en stor belastning för miljön. Men går det att reparera de äldre anläggningarna i all evighet? – Allt handlar om prislappen och accessen till anläggningarna. I produktionsnära konstruktioner vill man ha så korta stopp som möjligt och det kan påverka om man väljer att reparera eller ta ett stort grepp direkt för att lösa framtida problem. Så det är lite olika förutsättningar, förklarar Erik Nordström. F 34 NR 1 2024 TIDNINGEN ENERGI ör närvarande pågår ett ombyggnadsprojekt vid Göta Älv i Lilla Edet där Vattenfall ersätter delar av den gamla dammen från 1918. För att minska klimatavtrycket har Vattenfall utvecklat en betong med lägre cementinnehåll. – Man kom fram till att det inte var kostnadseffektivt att reparera den gamla dammen längre. Så beslutet blev att bygga om och då med en klimatförbättrad betong som vi utvecklade i vårt laboratorium och i partnerskap med entreprenören och leverantören. Koldioxidavtrycket blir cirka 30 procent lägre än om vi skulle ha köpt traditionell anläggningsbetong direkt från hyllan, säger Erik Nordström. Nya regler, hårdare miljövillkor och ökade krav på säkerhet gör att vattenkraften ständigt måste följa utvecklingen och anpassa sig. En annan sak är klimatförändringarna som gör att vi kan förvänta oss större nederbördsmängder och kraftiga skyfall i framtiden. Enligt Martin Rosenqvist på Afry finns det risk för att ökade vattenflöden leder till nya typer av påfrestningar på vattenbyggnaderna. – Om det kommer mer och kraftigare nederbörd kan det betyda att man måste släppa förbi vatten oftare genom utskovens dammluckor, och då kan det ske ett ökat slitage på betongen som är där, säger han. På KTH pågår även ett forskningsprojekt kring hur laster och vibrationer från aggregaten kan påverka betongkonstruktionerna efter många års drift, berättar Erik Nordström. – Energisystemets omvandling med mer oplanerbar vindkraft har också gett andra driftsmönster där aggregaten idag startas och stoppas betydligt oftare än förr. Vid varje start och stopp uppstår en del vibrationer och frågan blir hur det här påverkar omgivande betong långsiktigt. FOTO: VATTENFALL