TIDNINGEN TILLVÄXT 1
KRÖNIKA | MARKNAD Lågprisdiket blir djupare E Nor
ra Mellansverige brukar kallas lågprisdiket. De senaste månaderna har det fått en allt tydligare innebörd. 100 kronor per kubikmeter. Så stor skillnad har det nästan aldrig varit tidigare. ſter Södra skogsägarnas höjning av grantimmerpriset på försommaren ökade prisgapet mellan södra Sverige och norra Mellansverige till cirka Lägg därtill skillnaden på massavedpriset på cirka 30–50 kronor per kubikmeter. Det positiva i detta är att virkespriserna kanske börjar röra lite på sig. Frågan är bara om virkesaktörerna inom ”prisdiket” har förmågan att följa eſter. Kanske måste man det eſtersom det börjar sina i både de rotstående lagren och på virkesterminalerna. I och med detta har i viss mån köpsågverken i södra delen av landet sökt sig upp till Mellansverige för att få tag i billigare virke, även om det inte är några stora volymer det är frågan om. Men helt enkelt är det inte heller för dem att få tag i virke eſtersom de inte har en inarbetad organisation för detta. att avverka, eller betalningsförmågan hos sågverken, kanske är lite lägre. Detsamma gäller naturligtvis även skogsbolagens sätt att få tag i råvara. Byggandet i USA. Tidigare prognoser visade att påbörjade byggnationer av privatbostäder i USA skulle nå den magiska gränsen på en miljon i slutet av 2014 eller i början av 2015. Byggandet har accelererat fortare och nu förväntas den gränsen nås under början av 2014. Det senaste året har det ökat med drygt 20 procent. Som jag nämnt tidigare har den amerikanska marknaden ingen direkt inverkan på den svenska exporten, men indirekt har den en stor inverkan. Dessutom är den en bra indikator åt vilket håll konjunkturen för sågad vara är på väg. Historik virkespriser. Många skogsägare jag pratar med tycker att virkespriserna är väldigt låga för tillfället (jag själv inkluderad). Men slänger man en blick i backspegeln och tittar på hur det har sett ut de senaste 15–20 åren så är dagens priser ändå relativt höga. Detta gäller såväl på den inhemska som på den globala marknaden. Man ska ha i åtanke att inflationen under denna period varit väldigt låg. Här spelar naturligtvis den psykologiska effekten in när man kommer från ett ganska högt virkespris 2010– 2011. Byteshandel. Ett fenomen som dyker upp lite oſtare i lågkonjunkturer är att köpsågverken betalar ganska bra för gallringar. Det kan ju tyckas lite märkligt. Men detta beror på den omfattande byteshandel som finns mellan bland annat köpsågverk och skogsägande bolag som främst behöver råvara till sina pappersbruk. Denna byteshandel pågår hela tiden men blir procentuellt oſtare förekommande i lågkonjunkturer och är ett sätt för sågverken att få tag i sågtimmer när viljan hos skogsägarna att få uppleva den dagen när de flesta av bilarna i landet drivs av den svenska skogen i stället för av olja. Själv undrar man om man kommer som är gjorda av dissolvingmassa från svenska skogar. Flera stora pappersbruk runt om i världen ställer om delar av sin produktion från pappers- till dissolvingmassa. De flesta av bruken väljer att tillverka för viskosfiberindustrin där viskos börjat ersätta bomulls- och oljebaserade textil produkter. Dessa produkter har, vad man i dag ser, Om något decennium kanske man går i kläder störst utvecklingspotential för skogsprodukter. Sedan är jag helt övertygad om att det kommer att forskas fram andra produkter inom en snar framtid. Skogen är nästan den enda förnyelsebara råvara vi har, så det vore konstigt annars. > OLA JOSEFSSON Skogsmästare Handelsbanken Skog och lantbruk Tillväxt 15 Framtidens skogsprodukter. Själv undrar man om man kommer att få uppleva den dagen när de flesta av bilarna i landet drivs av den svenska skogen i stället för av olja. Tekniken finns redan i dag. Förenklat beskrivet kan man säga att man förgasar skogsråvaran och får fram metanol som kan ersätta bensin. I nästa steg i processen får man en ersättning för diesel.