TIDNINGEN TILLVÄXT 1
L Ä S ARBREV DEBATT Om du har en synpunkt på någo
t du läst i tidningen eller ett förslag på vad vi borde skriva om, tveka inte att höra av dig till oss! Mejladressen är skogochlantbruk@handelsbanken.se. Postadressen är Handelsbanken Skog och lantbruk, Torsgatan 14, 103 70 Stockholm. DEBATT »Arrendelagen bättre än sitt rykte« Sveriges Jordbruks arrendatorers Förbund I förra numret av Tillväxt skrev Anna Treschow från Sveriges Jordägarförbund om hur de vill förändra nuvarande arrendelag. Här får hon svar av Lars Jakobsson och Lennart Johansson från Sveriges Jordbruksarrendatorers förbund. Anna Treschow, Sveriges Jordägareförbund, skrev i förra numret av Tillväxt att arrendatorn inte längre är den svagare parten så som förutsätts i gällande arrendelag. Hon anser därför att avtalsfriheten borde vara större. Enligt henne är besittningsskyddet allt för starkt vilket inskränker äganderätten. Vi arrendatorer menar att även om förutsättningarna med åren ändrats så fyller arrendelagen även i dag sin funktion för att ge arrendatorn en nödvändig trygghet i arealinnehavet och att detta är en rimlig inskränkning i äganderätten ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Investeringar i animalieproduktion uppgår till tiotals miljoner kronor med en avskrivningstid på 10 till 20 år. Arealunderlaget består ofta av en stor andel sidoarrenderad mark. Under dessa förhållanden behövs ett besittningsskydd för arrendatorn. Bjuder högt De som bjuder högt på arrenden grundar sina bud på en marginalkostnadskalkyl. Att bruka ytterligare ett hektar med befintliga resurser kostar mindre än vad det genomsnittligt kostar per hektar att bruka hela gården. Den lantbrukare som gjort stora långsiktiga investeringar kan inte, efter hand som arrendeperioderna upphör, konkurrera med den som just då kan kalkylera med kostnaden på marginalen. Trygghet för arrendatorn är möjlighet till investeringar och långsiktig planering av driften, menar skribenterna Lennart Johansson och Lars Jakobsson. 6 | Tillväxt Nr 3 2013 Medveten part Visst är arrendatorn i dag en medveten och stark part i ett arrendeförhållande. Men om arrendelagen förr hade en social funktion så har den i dag företagsekonomiska och nationalekonomiska motiv. » Om arrendelagen förr hade en social funktion så har den i dag företagsekonomiska och nationalekonomiska motiv.« Företagsekonomiskt innebär trygghet för arrendatorn möjlighet till investeringar och långsiktig planering av driften. Nationalekonomiskt ligger det i det allmännas intresse att markanvändningen är rationell och uthållig och att den inte föröder marken som resurs. Rimlig avvägning Arrendelagen är bättre än sitt rykte. När man gör en seriös analys kommer man fram till att den ger en rimlig avvägning av intressena mellan parterna. Särskilt ifrågasatt är besittningsskyddet men det är då glädjande att man i två examensarbeten vid juridiska institutionen på Uppsala Universitet kommit fram till att detta balanserar parternas intressen och är en befogad inskränkning i äganderätten (författare Filip Herlitz respektive Benny Axelsson). K en » ko ge ro Jag ä gårda Anna 2/201 inte m tryggh kontin Of drags till ma obekv I vå och ha digt fö mot ar I fle avverk den åk råd me jägare å gröda. Det uppfatt Jag femårsk lopp pe för att få markäga Lång åt mig. M trakt är a byrån oc exakt hu Lennart Johansson, ordförande, Sveriges Jordbruksarrendatorers Förbund Lars Jakobsson, verksamhetsledare, Sveriges Jordbruks arrendatorers Förbund uppfylla sin del av avtalet, som i detta fall, är enligt min erfarenhet en nyhet i svensk rätt. tidigare domslut. (Se fakta till höger.) De rättsliga och fysiska frågor I SKRIVANDE STUND har domen inte överklagats trots att den gäller en omstridd situation med stor ekonomisk risk för skogsägare i landet. Domen strider dessutom mot tre som gällt i dessa domslut har alla rört problem med tidsmarginaler i avtal, svårigheter eller ovilja att avverka kontrakterat område. Vid försäljning av en rotpost, en Skillnaden mellan nyttjanderätt och äganderätt framstår här klart. AVVERKNINGSRÄTTEN ÄR DEN juridiska rätt, option, som tillkommer nyttjanderättshavaren under den tid, som avtalet anger. När tiden gått ut, har nyttjanderätten, avverkningsrätten, upphört. Samma gäller då avverkningsrätten inte fullföljts, i den mån inte en förlängning avtalats särskilt. Någon kan säkert tänka att avverkningsrätt, är skogsägaren så kallad naturaborgenär gällande avverkningen. Vanligt är att bolaget betalar ett förskott för avverkningsrätten på 60–70 procent av det beräknade totalpriset för posten och resterande 30–40 procent när avverkningen är gjord. Det är också viktigt att betona att skogsbolaget inte köper träden i sig, dessa är tillbehör till fast egendom så länge de står på rot. Skogsbolaget har enbart betalat för rätten att avverka dem, det vill säga förskottet. Denna nyttjanderätt kan enligt min mening jämföras med en lokalhyra med förskottsbetalning av hyran. Om en hyresgäst betalar ett förFAKTA Rättsfall skogsägaren som inte fått hela sin post avverkad ju kan välja att sälja det kvarvarande området igen. Men om marknadspriset gått ned och han får betydligt sämre betalt jämfört med priset i det första anbudet, skulle det kunna vara grund för skadestånd från skogsbolaget som tidigare lämnat avtalat markområde oavverkat och krävt pengar tillbaka. Det ska betonas att det även skott för hyra av en ny lokal och han inte blir av med sin gamla lokal, torde han ha små möjligheter att få tillbaka förskottet även om han inte flyttar in i den nya lokalen på utsatt datum. Hans öde blir att sitta kvar i det gamla hyreskontraktet, utan rätt eller möjlighet att återfå förskottshyran för den nya lokalen. Detta är nyttjanderättens och enligt tidigare gällande praxis har uppkommit situationer när skogsägaren behövt betala tillbaka förskott. Detta har gällt vid tydliga misstag som visat sig eſter sammanställningen av inmätningarna från VMF, virkesmätningsföreningen. Detta har dock förutsatt en fullständig felräkning i stämplingslängden eller en osedvanligt grov feluppskattning av beståndsvolymerna i sig. OM GÖTA HOVRÄTTS tolkning får bli prejudicerande – och det blir den om den inte överklagas och rivs upp – måste alla skogliga kontrakt vid avverkningsrätt kompletteras med en mening om att förskott inte betalas tillbaka. Rättsläget kan nu betecknas även avverkningsrättens innebörd. som tveksamt och risken ökar för skogliga konflikter i domstolar och skiljeförfaranden. Hovrättsdomen strider mot tre tidigare domslut: 1. Det första och viktigaste är ett domslut från 1921 som varit vägledande för denna typ av skogliga affärer fram till nu. Fallet är närmast identiskt med det aktuella fallet. Skogsbolaget förlorade och förpliktigades att genast utgiva betalning för utstämplade och ännu ej betalda träd plus ränta till skogsägaren. Eftersom denna dom har varit normbildande, ett prejudikat, för tolkningen av skogliga kontrakt har rättsfall i domstolar och skiljedomar varit mycket fåtaliga i Sverige. 2. År 1987 fastställde Borås tingsrätt avverkningsrättens gränser mot köp. Tingsrätten slog fast att en avverkningsrätt är en nyttjanderätt och inte ett köp av träd på rot. 3. År 2012 dömde Örebro tingsrätt i det aktuella fallet till skogs ägarens fördel. Förskottet skulle inte betalas tillbaka när skogsbolaget valde att inte avverka hela den avtalade posten. Arrendedebatt i Tillväxt nr 3, 2013. ”Arrendelagen är otidsenlig” Arrendelagen hindrar utvecklingen på landsbygden, skriver en markägare. Han vill arrendera ut jorden till unga driftiga lantbrukare på bygden men sitter fast i gamla avtal. FÖRST OCH FRÄMST vill jag säga att jag tycker att Tillväxt är mycket bra. Den har ett både intressant och relevant innehåll. Det är bra att ni tar upp frågan om arrendelagstiſtningen som är helt otidsenlig. Tillväxt nr 3, 2013 en viktig sak, nämligen att arrendelagstiſtningen oſta hindrar jordägaren att byta arrendator till en ung, engagerad och investeringsvillig arrendator – just den grupp debattörerna vill lyſta fram. Jag är själv markägare och i ett fall Tyvärr missar alla tre skribenter i har jag en trött snart 80-årig arrendator som bara fortsätter att arrendera, för att hindra de unga grannarna att ta över ”hans mark”. I ett annat fall har jag en maskinentreprenör som tycker det är ”kul” att köra traktor, trots att han varken har tid eller lönsamhet i detta. I BÅDA DESSA fall hindrar arrendelagstiſtningen mitt byte av arrendator till någon som behöver jorden bättre. Det handlar inte om pengar i mitt fall – utan att ge underlag för sysselsättning och ett levande jordbruk. JAG KOMMER NU att sälja marken till dem som behöver den för att kringgå arrendelagen. MARKÄGARE Tillväxt 7 FOTO: SCANPIX