Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Ripjakt
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Från Jägareförbundet
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Vildsvinsjakt
Svensk Jakt Jägartips för vildsvinsjakt
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av fem smarta väskor
Svensk Jakt Viltvård
Svensk Jakt Jakt med gammal hund
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor VILTVÅRD, FÅ
NGST & FÄLLOR Saltstenar sätts för det mesta upp åt älg. De hamnar därför en och en halv meter över marken och ibland högre än så. Det finns goda skäl att sänka saltstenarna till förmån för andra viltarter. Gynna fler än älgen D 60 et vanliga är att jägare sätter upp saltstenar på sådana platser dit man vill locka älg. Och det är en metod som fungerar. Forsknings studier har dock visat att det inte bara är hjortdjur som besöker saltstenar na. Det gör exempel vis även harar, ring duvor och till och med småfåglar. Vanligt salt (natriumklorid) är av stor betydelse för alla växt ätare eftersom det innehåller det livsviktiga grundämnet natrium. Inne i kroppen fungerar ämnet ungefär som en pump, som tillsammans med kalium och magnesium upprätthåller näringsbalansen i cellerna. Hos hjortdjuren påverkar saltet både tillväxt och fort plantning. Problemet är bara att salt är en naturlig bristvara i vår natur. Det är därför viltet gärna dras till vägar som saltas vintertid. Snöslask et på vägen innehåller salt. Växtligheten närmast vägen innehåller också lite mer salt än den som finns en bit bort. Behovet av salt är störst på våren. Under vintern har exempel vis älgarna levt på magert kvistbete. De försöker därför rätta till bristerna i sin ensidiga diet genom att under vår och försommar söka sig till platser där de kan få i sig salt. Det är känt att älgar då gärna söker sig till våtmarker, eftersom växt er na där drar upp flerfalt mer natrium jämfört med växter på andra ställen. Till och med de ganska energilösa vattenväxter na, som till exempel näckros, drar upp mycket natrium och betas därför av älg. Renar och rådjur brukar vinter tid ge sig på bisamhydd or, som sticker upp ovanför isen, eftersom dessa är byggda av vatten växter. Saltbristen förklar ar också varför det ofta händer att älgar efter Bottenvikskusten på våren ger sig ut på havsisen. Nyttjas av flera viltarter En saltsten uppsatt på en och en halv meters höjd kan emellertid bara utnyttjas fullt ut av älgen, som kan slicka direkt på stenen. Annat vilt, exempelvis rådjur och harar, får hålla tillgodo med det salt som genom framför allt regnets inverkan rinner ner efter stolpens sidor. De får i sig saltet genom att slicka eller gnaga på träet ända tills stolpen eller högstubben blir alldeles uppnött och slutligen faller omkull. Tänker bara på älgen En vanlig förklaring till att saltstenarna placeras så högt brukar vara att man därigenom får dem att räcka längre. Men motivet bakom att sätta upp saltstenar är inte att ransonera med saltet utan att se till att det konsumeras. Av allt vi under året serverar viltet kostar för övrigt saltet minst. Det är till och med billigare än ensilage. Det finns ingen anledning att köpa dyra specialstenar berik a de med andra mineraler och spårämnen för tamkreatur. Det är vanliga, vita saltstenar som viltet vill ha och behöver. Det finns inte heller någon anledning att skicka upp en saltsten flera meter upp i luften. Den kan lika väl placeras på marknivå, Att placera saltstenen för högt kan också innebära problem att nå upp för den som ska sätta upp en ny. till exempel på en stubbe. I områden med snötäckt mark vintertid är det dock viktigt att saltstenen befinner sig över snöytan även när snön är som djupast. Midjehöjd kan vara ett bra riktmärke. Vid val av plats bör man beakta att saltstenar helst ska sättas på fast mark, men i nära anslutning till vatten; en myrkant, en skogstjärn, ett dike, en bäck eller en kallkälla. Björkpinne i stubben Saltstenar kan sättas upp på flera olika sätt. Ett är att såga ett kryss med motorsågen i stubbskäret och slå ner en björkpinne i mitten. Man kan också forma en uppstående tapp med motorsågens hjälp och trä stenen över den. Hur många saltstenar behöv er man sätta ut på sin jaktmark för att tillgodose viltets behov? Ungefär en saltsten per hundra hektar brukar vara ett gångbart riktmärke i älgtäta områden, men det är alltid bättre med för många än för få. I rådjursdominera de områden brukar man räkna med en saltsten per bockrevir. ‹‹‹ Nr 2/3 2020 SVENSK JAKT
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västrnorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Göteland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer