Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Ripjakt
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Från Jägareförbundet
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Vildsvinsjakt
Svensk Jakt Jägartips för vildsvinsjakt
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av fem smarta väskor
Svensk Jakt Viltvård
Svensk Jakt Jakt med gammal hund
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Vapen & skytte
VAPEN & SKYTTE Även om en bondad kula är mer föru
tsägbar och pålitlig än enklare kulor kan den i vissa fall deformeras så kraftigt att den riskerar en del av sin djupverkan. Det sker framför allt vid träffar i alltför höga hastigheter, då kulan kan expandera så att den blir nästan rund i stället för att få en idealisk svampform. Men det undviks om rätt kula används till rätt ändamål. Kultypen passar bra vid jakt på allt klass 1-vilt. Generellt sett kommer den bäst till sin rätt i lite tyngre kulor och medelhöga hastigheter. träff i hög hastighet förblir den bakre delen intakt och ger djupverkan. Kulor med delad blykärna är starka och vissa är dessutom bondade. De kan förväntas ge en lite mindre bred men i stället djupare sårkanal än mjukare kultyper. Kultypen är ett bra val i magnumkalibrar som ger höga hastigheter och vid jakt på stora viltarter där djupverkan är viktig. vid träffar i lägre hastigheter. Detta är ett sätt att få kulorna att fungera både på korta och långa skotthåll. Väl konstruerade blyfria kulor i kalibrar från .308 och uppåt fungerar bra vid jakt på allt klass 1-vilt. I kaliber 6,5x55 klarar de däremot inte dagens klass 1-krav. I klenare kalibrar får de på grund av den låga vikten svårt med både klassgränser och ballistik. På minuskontot kommer sämre BC än motsvarande blykulor, vilket innebär sämre kulbana och anslagsenergi på långa avstånd, samt ökad vindavdrift. De anses också ha en ökad rikoschettbenägenhet. Mekaniska blylås kan innebära att blykärnan delas i två, eller som i det här fallet att den låses med invändiga rillar i manteln. Jaktkulor med mekaniska blylås En jaktkulas mantel kan förses med mekaniska blylås i form av invändiga rillar eller avsmalningar. Den kan också ha en mellanvägg som delar blykärnan i två delar. I det senare fallet ligger den bakre delen skyddad och garanterar en viss restvikt. De förstnämnda kulorna – de med hel blykärna och mekaniska lås i form av invänd iga förträngningar – har egenskaper mellan de enklaste jaktkulorna och de bondade kul or na. Vilken typ de liknar mest beror på hur effekt ivt respektive blylås är. Generellt lämp ar sig kultypen bäst för låga till medelhöga hastigheter och de starkare kulorna av den här typen passar vid jakt på allt klass 1-vilt. Den andra kategorin, kulor med delad blykärna, har en styrka i fråga om restvikt och djupverkan även under hårda påfrestningar. I normalfallet expanderar den främre delen av kulan normalt och den bakre delen garanterar att kulan behåller svampform snarare än att deformeras totalt. Även om kulans främre del skulle slås sönder vid en 68 Blyfria kulor är som regel gjorda i en solid kopparlegering med ett invändigt hålrum och en plastspets som hjälper till att starta expansionen. ILLUSTRATION: NORMA FOTO: HORNADY Expanderande blyfria kulor Koppar är huvudingrediensen i blyfria kulor. Ämnet är lättare än bly, vilket påverkar kulornas egenskaper. Bäst fungerar blyfria kulor på måttliga avstånd och i grövre kalibrar. Vill man göra dem lika tunga som motsvarande jaktkulor med blykärna blir de längre och mindre stabila. Därför får du räkna med att använda en lite lättare blyfri kula. De är i regel gjorda i ett homogent stycke och försedda med en hålighet med brottsanvisningar för expansionen. De flesta har dessutom en plastspets som hjälper till att öppna kulan vid träff. Tidiga blyfria kulor hade en del barnsjukdomar, som ibland kunde leda till dålig eller utebliven expansion i låga hastigheter. Kraftig avlagring av koppar i pipan var också vanligt. Moderna versioner blir allt bättre och svarar i regel mot högt ställda krav. De har mycket höga restvikter och de ger slaktkroppar med mycket lite splitter, naturligtvis helt fria från blysplitter. Kulorna svampar i normalfallet upp utan att fragmenteras. Det finns också modeller som öppnas så att flikarna bryts av vid träff i höga hastigheter, men svampar upp normalt Varmintkulor kommer både med hålspetsar och plastspetsar. De fragmenteras snarare än expanderar och kan vara idealiska exempelvis för räv, men de ska helst inte vara tyngre än att all deras avlämnade energi ryms inuti räven. Varmintkulor Mycket mjuka kulor som fragmenteras vid träff. Om kaliber och kula är väl valda för ändamålet kan de användas på exempelvis räv och ge knall-och-fall med minimala skinn skador, eftersom de ofta inte ger utgångshål. Om kaliber och kula har lite för mycket energi för avsett vilt blir de däremot mycket destruktiva. Som en enkel tumregel är detta småviltkulor som används då skinnet är viktigast, eller då det är mycket viktigt att minimera risken för rikoschetter. De används även vid säljakt i skärgård och kan passa bra i vissa skyddsjaktssituationer. Till matvilt är de däre mot sällan lämpliga. De ger i regel en omedelbart dödande verkan och kan minimera skinnskador men orsakar stor köttförstöring och penetrerar ytterst lite på djupet. ‹‹‹ Nr 2/3 2020 SVENSK JAKT
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västrnorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Göteland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer