Svensk Jakt Chefredaktören CHEFREDAKTÖREN HAR ORDE
T Nya jakttider stundar O m jakt enbart gick ut på att döda djur, skulle vi då bedriva jakten på det sätt som vi gör i dag? Svaret på frågan är tveklöst nej. Jakten kringgärdas av en uppsjö regler och förhållningssätt – såväl juridiska som etiska – som om de summeras syftar till att viltet inte ska utsättas för onödigt lidande, samt att viltet ska få en sportslig chans. Vi utnyttjar inte mänsklighetens samlade kunnande, exempelvis i fråga om teknik, för att maximera resultatet i form av fällt vilt. Vi avstår från att utnyttja hela vårt intellektuella över läge. I stället handlar jakten om att jägaren ställer sig på viltets nivå. Vi utjämnar oddsen. Viltet ska ha chansen – annars är det inte jakt. Det sättet att resonera är viktigt att ha med sig när man betraktar jägarkårens diskussioner rörande förslaget på nya jakttider. Processen med att se över den svenska jakttidtabellen inleddes för ett år sedan med att myndig heter, intresseorganisationer och andra lämnade förslag till Naturvårdsverket. Myndigheten har nu kokat ner detta till ett första, preliminärt, delförslag rörande jakt på däggdjur, hundanvändning och skyddsjakt. Den andra delen, som berör fåglar, ska enligt myndigheten levereras inom kort. Det nu föreliggande förslaget har många delar som innebär utökade jaktmöjligheter, men det råder inte någon fullständig enighet inom jägarkåren kring att alla sådana förändringar är positiva. Vissa jägare anser det vara onödigt med utökade jakttider, eller att jakt tillåts på arter som i dagsläget inte finns med i jakttabellen. Detta eftersom det riskerar att utarma viltstammarna eller spä på jaktfientliga strömningar bland allmänheten – eller både och. Naturvårdsverkets första delförslag ska nu besvaras av remissinstanserna, däribland Jägareförbundet, senast den 16 februari (läs mer på sidan 30). ”Viltet ska ha chansen – annars är det inte jakt.” Den 4 februari 2015 skrev Sven-Erik Bucht (S) och Åsa Romson (MP), då landsbygds- respektive miljöminister, en gemensam debattartikel om varg i Svenska Dagbladet. Där meddelades bland annat att regeringen ville titta närmare på skyddsjakten på varg: ”Dessutom kommer Naturvårdsverket att få ett uppdrag att utreda om beslutsprocesser och kriterier för skyddsjakt ytterligare kan utvecklas för att bidra till vargpolitikens övergripande syfte.” Senare samma år levererades en rapport i ämnet från Naturvårdsverket, men sedan dess har i princip ingenting hänt. Vargfrågan är en konflikthärd av rang, men det finns en sak som alla – precis alla – är överens om: Skyddsjakten ska vara ett viktigt verktyg i vargförvaltningen för att genom skyndsamma beslut kunna plocka bort individer som orsakar problem. Vargar som är närgångna, som angriper hundar och andra tamdjur, som utan skygghet uppehåller sig nära bebyggelse. Det är för just sådant som skyddsjakten finns. Eller ska finnas, snarare. För Svensk Jakts granskning av det här ämnesområdet (som finns att ta del av på sidorna 24–28) visar att så inte är fallet. Länsstyrelserna gör olika bedömningar och hänvisar till Viltskadecenters kriterier, vilka inte har uppdaterats sedan 2006(!) och Naturvårdsverket har inte vidtagit några åtgärder sedan rapporten skickades till regeringen 2015. ”Andra frågor har prioriterats högre”, är verkets förklaring. Har man hört det förut? Nog är det lite märkligt att när det handlar om att få en fungerande vargförvaltning på plats, tycks det alltid finnas annat som är viktigare för Naturvårdsverket. Kan det vara något som sitter i väggarna, månn - tro? TRÄFF! Uppgiften att begränsa tillväxten i den sven ska vildsvinspopulation en kommer att kräva mer av jägarna i framtiden. Vilka är vildsvinsproffs ens bästa tips? Läs mer på sidorna 40–43. BOM! Birdlife Sverige vill stoppa all jakt på gråtrut, men ornitologerna ägnar sig själva åt selektiv jakt på samma art. Läs mer på sidorna 32–33 och svenskjakt.se Läs mer på svenskjakt.se: MISSA INTE Säsongen för klövviltsjakt närmar sig sitt slut och förhoppningsvis är din frysbox välfylld. Vad kan då passa bättre än några handfasta råd om hur du själv förädlar den fina råvaran till smakrik viltkorv? På sidorna 79–81 hittar du Årets kock-finalisten Lars Niklassons bästa tips. SVENSK JAKT Nr 2/3 2020 Martin Källberg Chefredaktör martin.kallberg@svenskjakt.se 7
Svensk Jakt Ripjakt
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Från Jägareförbundet
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Vildsvinsjakt
Svensk Jakt Jägartips för vildsvinsjakt
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av fem smarta väskor
Svensk Jakt Viltvård
Svensk Jakt Jakt med gammal hund
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västrnorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Göteland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer