TIDNINGEN TILLVÄXT 1
MARKNAD Skogen kan flytta fossila drivmedel till
historien – Svenska skogar kan hålla landet rullande med alkoholer, biodieslar och biogas. Även flygplan kan drivas med bränsle från skogen, säger Gustav Melin, vd för Svenska Bioenergiföreningen Svebio. Text Jan Petersson Skogsbruk I DAG SVARAR biobränslen för drygt en tredjedel – det vill säga 135 TWh (terawattimmar) – av Sveriges energianvändning. 87 procent går till värmeproduktion, 7 procent till elektricitet och 6 procent till transporter. Inom transportområdet har förnybara bränslen från skogen stor potential, enligt Gustav Melin. Han berättar att den enklaste vägen till ökad andel skogsbaserade drivmedel är att producera bränslen som är blandbara med dagens bensin och diesel och som därför kan säljas i samma distributionssystem. – Det ger oss möjligheter att successivt öka andelen biobränslen i transportsektorn utan att behöva investera i ny infrastruktur för distribution. Men finns det skog så det räcker? Gustav Melin Gustav Melin ger lugnande besked: – Det finns mer restprodukter att utnyttja från både skogsbruk och förädling. Dessutom har vi ett skogsbruk i världsklass. Virkesförrådets årliga tillväxt överstiger med god marginal dagens uttag. Förbränningen av avfall och låg värmeefterfrågan har till stor del slagit ut så kallad grotproduktion (grenar och toppar), vilket också ökat skogens outnyttjade resurser. PÅ VÄRMESIDAN GER energieffektiviseringar en krympande marknad, men samtidigt finns det mer fossila bränslen att ersätta. En del industrier använder alltjämt vanlig eldningsolja som värmekälla. – Det finns även möjlighet att använda träkol eller rostad träpellets i stället för stenkol eller brunkol i utländska värmeverk och kraftvärmeverk. Även inom stål och cementindustrin finns möjligheter att ersätta fossilt kol med träbaserade produkter, säger Gustav Melin. Biobränslen från skogen har utvecklats till Sveriges dominerade energikälla för värmeproduktion. Samma utveckling är möjlig på transportsidan, enligt Gustav Melin. n Utjämnade gårdsstöd kan påverka markvärdet Hur förändras mitt gårdsstöd fram till 2020? Vad innebär förgröningen i gårdsstödet i praktiken? Det var två vanliga frågor i arbetet med årets SAM-ansökningar, som beskrivs som det svettigaste på många år för både bönder och rådgivare. Text Niklas Åkesson Lantbruk MYCKET ÄR nytt i såväl gårdsstöden som landsbygdsprogrammet. I det enskilda företaget kan små felsteg i ansökan betyda tiotusentals kronor i förlorade ersättningar. Lägg till det sena beskedet om detaljerna i landsbygdsprogrammet så är det inte konstigt att många i år har känt sig stressade. Utjämningen av gårdsstöden över riket innebär att bland andra slättjordbruken i Skåne, Östergötland och Västergötland får lägre ersättningar medan mindre gynnade områden, till exempel Norrland, får mer. – Det kan ju påverka markvärdena Sören Söderteg på sikt, säger Sören Söderteg på LRF Konsult i Linköping och menar att gårdsstödens prisdrivande effekt i slättbygden kommer att minska, även om det är många andra faktorer som också påverkar markpriserna i dessa områden. Han har cirka 80 egna kunder som han hjälper med SAMansökan, men är också en nationell resurs inom LRF Konsult och får därför en känsla för hur diskussionerna går över hela riket. EN ANNAN REFLEKTION kring den nya politiken är vad osäkerheten kring kompensationsstöden betyder för landets mjölkföretagare. De nya reglerna är inte bara i sin nuvarande utformning svåra att förstå och anpassa sig till, det har dessutom aviserats ändringar inför nästa år. – Vi får inte tappa våra mjölkproducenter. De måste stimuleras att fortsätta och då är osäkerhet kring viktiga stöd förödande, säger Sören Söderteg. Han ser i övrigt både problem och möjligheter med den nya politiken. Stödet till unga och startstödet gör att något fler funderar på om det är dags att ta itu med planerade generationsskiften, vilket är positivt. Han tycker också att det är bra att den hårt kritiserade trädräkningen försvinner på naturbetesmarkerna. Däremot oroas han av att en del producenter verkar tveka inför att gå in i åtaganden för betesstöd i fem nya år. n Tillväxt 11