Svensk Vattenkraft 1
Regeringens viktigaste beslut Två utgångspunkter
för fortsättningen Där det finns ekologiska behov av miljöåtgärder ska dessa genomföras i enlighet med EU:s vattendirektiv, utan att de får hota något av det tiotal samhällsintressen som vattendirektivet räknar upp. Vattenförvaltningens schablonåtgärder har ofta inget med ekologiska behov att göra och hotar nästan alltid en rad andra viktiga samhällsintressen. Vattenförvaltningens utrivningsagendor är ett övergrepp på månghundraåriga natur- och kulturmiljöer, hela livsmiljöer i tusentals mindre och större orter främst i södra Sverige. Omprövningarna av villkoren i vattenkraftens tillstånd har fullständigt havererat. Orsaken är att vattenförvaltningens olika myndigheter tolkar och tillämpar regelverket på ett extremt vattenkraftfientligt vis. Den svenska tolkningen och tillämpningen av EU-rätten måste göras av politiken i miljöbalken (på ett par års sikt) och omgående i de båda vattenförordningarna. På så vis blir Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och vägledningar onödiga. De fyra viktigaste regeringsbesluten under pausen För att få ordning på samverkan och omprövning krävs många och långtgående förändringar av regelverk och myndigheter. I detta avsnitt redogörs för de fyra viktigaste, de allra nödvändigaste. De utvecklas närmare i de följande två artiklarna ”Pausen i omprövningarna av vattenkraften måste användas rätt” och på en punkt i ”NAP ska främja”. Kriterierna för KMV och MSK förs in i förordning. För att vattendirektivets två mekanismer för att avväga olika samhällsintressen av vatten, Kraftigt Modifierat Vatten (KMV) och Mindre Stränga Kvalitetskrav (MSK), ska användas fullt ut som riksdag och regering upprepade gånger beslutat införs kriterierna för detta i vattenförvaltningförordningens 4 kap 3 och 10 §§. Allra viktigast är KMV som inom EU används för i genomsnitt 14 % av alla vattenförekomster, i Sverige 3 %. Genom att KMV-klassa alla vattenförekomster med eller berörda av kraftverk når Sverige 14 %. Den nationella planen preciseras och utvidgas. I den nationella planen för omprövning av vattenkraftens villkor måste alla mindre vattendrag (i likhet med de stora) få ett individuellt riktvärde för vilka produktionsminskningar som miljöåtgärderna inte får överskrida. Detta ska gälla även biflöden till större vattendrag och de enstaka mindre kraftverken i större vattendrag. Lämpligt riktvärde är det ursprungligen föreslagna 6,5 %. Riktvärdena måste bli tvingande för vattenförvaltningen, som i sitt arbete inte tar någon hänsyn till dem. Vidare införs i förordningen om vattenverksamheter och den nationella planen ett krav på att länsstyrelserna för befintliga kraftverk ska beräkna en möjlig ökning av elsystemnyttorna. Härigenom kan en trolig produktionsminskning på ca 25 TWh bytas till en produktionsökning på ca 25 TWh. En förbättring av elförsörjningen med ca 50 TWh och det av det värdefullaste kraftslaget, vattenkraften. Kraftverk i drift efter 1998 ska anses ha tillstånd enligt miljöbalken. I stället för att fokusera vattenmiljö och andra samhällsintressen av vatten har samverkan och omprövning till stor del kommit att handla om juridik. Trots att civilutskottet 2018 i sitt betänkande över propositionen Vattenmiljö och vattenkraft underströk och förtydligade rättskraften hos de äldre rättigheterna har myndigheterna och nu även vissa domstolar kommit att ifrågasätta rättskraften helt i strid med lagstiftarens avsikter. För att sätta stopp för detta måste i miljöbalken och förordningen om vattenverksamheter införas bestämmelser om att alla kraftverk (och dammar) som varit i drift t ex vid miljöbalken ikraftträdande 1999 eller senare ska anses ha tillstånd enligt balken. De som nu inte omfattas av den nationella planen ska få möjlighet att ansluta sig till den. En konsekvens blir att den gravt underfinansierade Vattenkraftens Miljöfond behöver ändra sina villkor för att de tillkommande kraftverken ska omfattas av fonden. Delar av vattenförvaltningen läggs ner. Vattenmyndigheterna kan omgående läggas ner (som en offentlig utredning föreslog 2019), deras arbete görs i allt väsentligt av länsstyrelserna. Eftersom HaV:s uppsjö av styrdokument blir överflödig kan berörda delar av HaV läggas ner. Länsstyrelserna får utökade uppgifter. För att kunna avväga olika samhällsintressen i enlighet med sitt uppdrag måste kompetens och resurser ökas inom energiområdet, beredskap, kulturmiljö m m; antalet vattenvårdare kan minskas. Har regeringen gjort något så här långt? Tidöavtalet och regeringsförklaringen ingav förhoppningar om en mera balanserad avvägning mellan å ena sidan vattenmiljön och å andra sidan alla andra vitala samhällsintressen av att använda vatten. Vattenkraft är ett av dem. "Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausas tills det är kartlagt vilka konsekvenser omprövningen får för elproduktionen. Ett nytt regelverk för omprövning tas fram som säkerställer att intresset av elförsörjning väger mycket tungt, samtidigt som småskaliga aktörer inte får helt orimliga kostnader för nyprövning [ska nog vara omprövning, TS]. Prövningen ska ta hänsyn till fiskvandringsvägar, men också återskapandet av strömmande vatten i fler tidigare torrlagda strömfåror. Det är också angeläget att ta hänsyn till att vissa äldre vattenkraftverk i sig utgör kulturhistoriskt värdefulla miljöer." Snart har det gått ett halvår sedan Tidöavtalet, vad har hänt under den tiden? Så här långt har det inte hänt så mycket men några steg i rätt riktning har ändå tagits. Pausen. Viktigast är att regeringen 12 januari beslöt pausa kommande omprövningar ett år genom att ändra tidsplanen i bilagan till förordningen om vattenverksamheter. Detta beslut har den fördelen att det kan enkelt upprepas om ett år visar sig vara för kort tid för de förändringar som är nödvändiga. Märkligt nog omfattas inte de prövningsgrupper som 2022 lämnat in sina ansökningar till mark- och miljödomstolarna, något som SVAF krävt i en skrivelse till regeringen 28 januari. Att inte ta med dessa tyder ju på att regeringen inte tänker sig några mer påtagliga ändringar av regelverket. Regeringsuppdrag till Svenska kraftnät. 16 februari fick Svk i uppdrag att "kartlägga vilka konsekvenser prövningen för moderna miljövillkor för vattenkraften kan få för elsystemet och för en trygg elförsörjning." SVENSK VATTENKRAFT #1 2023 3