Svensk Vattenkraft 1
NAP ska främja både moderna miljövillkor och utök
ad elproduktion (liksom andra samhällsintressen) Politiken måste ta makten över myndigheterna Den politiska styrningen av vattenförvaltningen måste öka radikalt. Hittills har myndigheterna totalt nonchalerat riksdagens och regeringens upprepade beslut om att "fullt ut" använda EU-rättens möjligheter att avväga vattenmiljön mot det tiotal samhällsintressen som räknas upp i EU:s vattendirektiv och de svenska vattenförordningarna. Man struntar i att man ska främja ökad effekt (och därmed energi), reglerförmåga och elberedskap. För att stoppa myndigheternas strävanden att få så många dammar och kraftverk som möjligt utrivna måste politikerna i miljöbalken och vattenförordningarna precisera kriterierna för de båda avvägningsmekanismerna Kraftigt Modifierat Vatten och Mindre Strängt Kvalitetskrav så att det inte finns något utrymme för vattenförvaltningens egna tolkningar av EU:s vattendi¬rektiv. Stora delar av vattenförvaltningen kan dessutom med fördel läggas ner. • Alla mindre vattendrag måste få ett eget riktvärde (lämpligen det först föreslagna 6,5 %) och inte läggas ihop i en klump, det gäller även biflöden till större vattendrag och de enstaka mindre kraftverken i större vattendrag. En annan politisk åtgärd är att göra om den nationella planen för moderna miljövillkor (NAP). Den första versionen var hyggligt balanserad, det passade inte Havs- och vattenmyndigheten som tog över och gjorde NAP till ett verktyg för att kunna riva ut så många kraftverk och dammar som möjligt. Riktvärdena för produktionsminskningar måste preciseras Kärnan i den nuvarande nationella planen är de riktvärden för produktionsminskningar i olika vattendrag som miljöåtgärderna inte får överskrida. För att undvika produktionsminskningar på 12 - 13 TWh (små kraftverk 5 TWh, stora 7 - 8 TWh) och inte överskrida de totalt 1,5 TWh som politiken satt som ram krävs (minst) två saker: • Riktvärdena måste bli tvingande för myndigheterna, nu driver dessa krav som flera gånger om överskrider de angivna riktvärdena. NAP måste lyfta fram möjliga produktionsökningar Men i en tid när alla förutser ett fördubblat elbehov är det minst sagt rimligt att lägga lika stor vikt vid de möjliga produktionsökningarna. Med den ökade effekt i befintliga vattenkraftverk, som talas om i bl a propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (2017/18:243) och förordningen om vattenverksamheter, skulle också energiproduktionen öka, reglerförmågan och elberedskapen förbättras. Det skulle ingå i länsstyrelsernas arbete med omprövningarna, att för varje vattendrag beräkna en möjlig ökning av elsystemnyttorna. En sådan beräkning kan utgå från varje enskilt kraftverk, dess fallhöjd och medelvattenflöde. En gammal tumregel säger att den optimala effekten är 150 % av medelvatteneffekten, dvs 1,5 x H x MQ x g (där H = fallhöjd, MQ = medelvattenföring och g = gravitationskonstanten 9,81 ≈ 10). En annan tumregel säger att man då kan räkna med 4000 fullasttimmar. Den möjliga produktionen blir då 1,5 x H x MQ x 10 x 4000 kWh. De flesta småskaliga kraftverk är underutbyggda, därför är en produktionsökning från 5 till 10 TWh möjlig, vilket också en tidigare undersökning landat i. De storskaliga kraftverken är svå-rare att bedöma, enstaka studier och vad bolagen själva säger tyder på att en ökning med 7 - 8 TWh är möjlig. Sammanlagt blir detta 12 - 13 TWh. Tillsammans med den minskning som kan undvikas förbättrar det elbalansen med 25 TWh. Andra elsystemnyttor följer medEn effektökning innebär inte bara en ökad elproduktion utan också en ökad reglerförmåga genom att kraftverken får ett större "register" att spela med. Detta gäller särskilt de mindre kraftverken, som i dag under höglastperioden går för fullt eller nästan för fullt med inga eller små möjligheter att reglera upp. En ökad reglerförmåga underlättar i sin tur ö-drift, vilket för-bättrar elberedskapen. Även detta gäller främst de mindre kraftverken, som i krislägen skulle kunna elförsörja kritiska samhällsfunktioner på tusentals mindre och större orter Underlätta utbyggnad Det blir sedan varje kraftverksägares sak att bedöma om och i så fall när en utbyggnad kan bli aktuell. För att underlätta detta borde det vara möjligt att i samband med omprövningarna av miljövillkoren få möjlighet att öka effekten genom ett s k ändringstillstånd. Två saker krävs alltså för att underlätta för den ökning av vattenkraftproduktion som är angelägen: • I den nationella planen förs in att möjliga effektökningar ska beräknas liksom de andra el-systemnyttor som följer därav. • En ansökan om effektökning i samband med omprövning av miljövillkor ska handläggas som ändringstillstånd. Till sist Till den som tror att produktionsökningen leder till torrläggning ska sägas att den ökade effek¬ten gör det möjligt att ta mer av de stora flödena. Den småskaliga vattenkraften kommer även i fortsättningen att stå stilla de flesta somrar och höstar beroende på att vattenföringen då är för låg för att kunna köra kraftverken. Thomas Sandberg, ordförande SVAF 6 SVENSK VATTENKRAFT #1 2023