Vårdfokus Kritik mot nattschema
Vårdfokus Nyheter
Vårdfokus Frågeakuten
Vårdfokus Resultaten av fackets konflikt
Vårdfokus Utredda fall
domar vars symtom påminner om stroke. Det rör sig
bland annat om krampanfall, migrän, högt eller lågt blodsocker, yrsel, hjärntumör, demens, infektioner och rubbningar i vätske- och elektrolytbalansen. – Den stora skillnaden är att symtomen vid dessa tillstånd kommer gradvis, vid stroke uppstår dessa hastigt, säger Eva-Britt Arnald. I många fall kan det vara bra med egenvård och att avvakta. Vid stroke är det tvärtom, eftersom miljontals hjärnceller dör varje minut. – Oavsett patientens ålder tycker jag att man ska dra öronen åt sig när någon uppvisar klassiska symtom på stroke. Man vill utesluta det mest allvarliga, och går inte det med säkerhet är det bättre att fälla än fria och snabbt skicka patienten med ambulans till sjukhus, säger Eva Isaksson. Statistik från kvalitetsregistret Riksstroke visar dock att andelen patienter som kommer in till sjukhus inom 4,5 timmar från symtomdebut minskat något över tid. En tänkbar förklaring enligt Eva Isaksson och Eva-Britt Arnald är att kunskapen om stroke dalat. Det har gått mer än tio år sedan den omfattande och rikstäckande kampanjen om AKUT-testet som lärde allmänheten att ringa 112 när någon hade hängande mungipa, inte klarade hålla upp armarna eller fick svårt att tala. – Samtidigt kan stroke många gånger vara smärtfritt, en del tänker att de sovit dåligt eller åkt på någon smitta och väljer att vila »Problemet ligger i bristen på sjuksköterskor. Det innebär att patienterna får sämre vård. De hamnar antingen på akuten eller på en vårdavdelning där man inte har tillräckligt med kunskap eller upparbetade rutiner.« senare. Men många lever med ihållande trötthet och nedstämdhet. Här behöver öppenvården ta vid och följa upp patienterna under lång tid. Eva Isaksson. De som läggs in direkt på en strokeavdelning klarar sig bäst. Där utförs akut behandling parallellt med behandling för att förebygga uppkomsten av komplikationer och för att ta bort riskfaktorer, såsom högt blodtryck och förmaksflimmer. Rehabiliteringsprocessen påbörjas snabbt. Dessvärre visar Riksstrokes statistik att andelen vårdplatser inom strokevården minskat. – Problemet ligger i bristen på sjuksköterskor. Det innebär att patienterna får sämre vård. De hamnar antingen på akuten eller på en vårdavdelning där man inte har tillräcklig kunskap eller upparbetade rutiner. Lösningen är bland annat bättre lön och arbetsvillkor, för området i sig är spännande att arbeta med, säger Eva Isaksson. Det som är mer positivt är att forskningen går fort framåt. Samtidigt har antalet personer som får stroke minskat successivt över det senaste femton åren, trots en större befolkning. Även andelen Eva-Britt Arnald. återinsjuknade har minskat. – Generellt sett har strokefallen blivit lindrigare. Till stor del beror det på att vi blivit bättre på att utreda och åtgärda riskfaktorer. Vi har blivit bättre i alla led: det förebyggande, det akuta skedet och rehabiliteringen, säger Eva Isaksson. och avvakta. Fler behöver lära sig att vi har otroligt bra behandlingar i dag, men tiden är helt avgörande för om vi ens ska kunna påbörja behandling och för hur det fortsatta livet ska bli, säger Eva-Britt Arnald. Ungefär åtta av tio överlever stroke i dag, merparten av dem upplever att hälsotillståndet är mycket eller ganska gott tre år INFARKT VANLIGAST Varje år drabbas omkring 21 000 personer av stroke, som är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning. 85 procent får hjärninfarkt och 15 procent får hjärnblödning. Därtill drabbas ungefär 10 000 årligen av transitorisk ischemisk attack, tia, som är en övergående syrebrist i hjärnan. Medelåldern är 75 år. Riskfaktorer och behandlingar De vanligaste riskfaktorerna för tia och stroke är högt blodtryck, förmaksflimmer, diabetes och rökning. Även en stillasittande livsstil, höga blodfetter, stress och alkoholöverkonsumtion ökar risken. Vid propp i hjärnan, cerebral infarkt, är propplösande behandling med trombolys eller mekanisk borttagning av större propp, trombektomi, en ibland helt avgörande behandling. Det är positivt att en större andel i dag får tillgång till dessa behandlingar. Vid hjärnblödning kan det i vissa fall bli fråga om en operation. Typ av operation som används beror på var i hjärnan blödningen sitter. 2024 / vårdfokus #9 / 33
Vårdfokus Intervjun - Marcus Aspsjö
Vårdfokus Läsarkrönikan
Vårdfokus Efter transplantation
Vårdfokus Så jobbar vi
Vårdfokus Fokus - Student
Vårdfokus Fokus - Biomedicinsk analytker
Vårdfokus Fokus - Barnmorska
Vårdfokus Fokus - Röntgen
Vårdfokus Fokus - Ledarskap
Vårdfokus Efter jobbet