Vårdfokus Kritik mot nattschema
Vårdfokus Nyheter
Vårdfokus Frågeakuten
Vårdfokus Resultaten av fackets konflikt
Vårdfokus Utredda fall
Vårdfokus Intervjun - Marcus Aspsjö
Vårdfokus Läsarkrönikan
Vårdfokus Efter transplantation
REDAKTÖR: LENI.WEILENMANN@VARDFOKUS.SE D en vanli
gaste orsaken till att behöva transplantation av stamceller är blodcancer. – Det stora med den behandlingen är att man kan bli frisk från en dödlig diagnos. Utan transplantationen är sannolikheten att avlida i sjukdomen stor. Ibland räcker det med cellgifter, men vid vissa blodcancer hjälper det inte, säger Katarina Holmberg. Hon disputerade i höstas vid Karolinska institutet i Stockholm och arbetar som adjunkt på Sophiahemmets sjuksköterskeutbildning. Hennes avhandling handlar om patientens beredskap och egenvård vid allogen stamcellstransplantation. Allogen betyder att cellerna kommer från en donator. Det vanligaste är att patientens egen benmärg slås ut av behandlingen och ersätts med friska stamceller från en givare. En släkting som har benmärg med stamceller som matchar kan vara donator, vilket oftast är syskon. – Om ingen matchning finns går man vidare till donatorsregister i västvärlden och gör sökningar. I Sverige heter det Tobiasregistret, berättar Katarina Holmberg. Det räknas som transplantation eftersom benmärg och stamceller är blodbildande organ. Katarina Holmberg är sjuksköterska och har själv 15 års erfarenhet av att arbeta med allogen stamcellsdonation, vilket nu lett hela vägen till en avhandling. Hennes studier visar att patienterna var väl förberedda på själva behandlingen efter informationssamtal i vården och även tack vare egna efterforskningar. Men detsamma gällde inte för tiden efter sjukhusvistelsen. – Då ska de själva hålla reda på symtom. De har väldigt dåligt immunförsvar och måste vara restriktiva med att träffa andra och röra sig i samhället. De ska ta hand om sig genom rörelse, vila och mat. De ska känna igen symtom på avstötningsreaktioner, vilket kan bli allvarligt. De kan få återfall i sjukdomen, säger hon. Patienterna kommer hem efter en ofta påfrestande sjukhusmånad. Behandlingen har där startat med cellgifter under en vecka, vilket kan ge tuffa biverkningar. Vissa patienter behöver få helkroppsstrålning. Den kan vara intensiv och slemhinnorna i hela kroppen påverkas, vilket leder till problem med mat och ätande, illamående och diarréer. Sedan följer ”dag noll”, vilket är när patienten får stamcellsdonationen. Den ges som en blodtransfusion under några timmar. Efter behandlingen är patienten skör och infektionskänslig och vårdas vanligtvis under en månad på sjukhusavdelningen. Innan hemgång ges ett utskrivningssamtal med bland annat information om symtom som kan upplevas framöver. Katarina Holmberg har intervjuat både patienter och sjuksköterskor. – Patienterna har behov av att få information om vad som väntar hemma mycket tidigare. De tycker att det finns tid att prata under sjukhusmånaden. Men sjuksköterskorna hade inte beredskap för det. Det behöver utvecklas, säger Katarina Holmberg. Hon skulle vilja se att vården FAKTA OM STUDIERNA Studie 1: Kvantitativ studie som mätte symtom hos 189 deltagare. Studie 2: Fokusgruppsintervjuer med tolv sjuksköterskor vid sex workshops. Studie 3: Kvalitativ studie med djupintervjuer med nio patienter. Studie 4: Kvantitativ och kvalitativ metod med enkäter och intervju om egenvård och ett hälsoskattningsinstrument som 12 patienter fullföljde. Katarina Holmberg, adjunkt på Sophiahemmets sjuksköterskeutbildning. möter patienternas behov. Kanske med hjälp av ett instrument för egenvård som hon testat. – Egenvård är superviktigt i den personcentrerade vården. Sjuk - sköterskan har kunskap att kunna guida. Ingen patient i studien var den andra lik. Katarina Holmberg följde i studierna upp patienterna efter transplantationen vid fyra tillfällen under det första året. De var trötta, fysiskt svaga, ointresserade av sex och infektionskänsliga. – Intressant var att när vi frågade vad som besvärade mest så rapporterade de andra saker. Det kanske inte var tröttheten de led av mest utan illamående och svårigheter att äta. Därför är det viktigt att skatta och mäta både symtomförekomst och besvärsnivå. Katarina Holmberg ledde flera workshops med sjuksköterskorna. Allogen stamcellstransplantation är medicinskt högspecialiserat och sjuksköterskorna var mycket kunniga om cellerna och cytostatikan. – De visste att de skulle prata om egenvård, men samtalen fick stå tillbaka när alla medicinerna hanterades. Patienternas sociala och existentiella tankar blev åsidosatta. Där försvann också helhetssynen. 2024 / vårdfokus #9 / 41 FOTO THERESE ASPLUND
Vårdfokus Så jobbar vi
Vårdfokus Fokus - Student
Vårdfokus Fokus - Biomedicinsk analytker
Vårdfokus Fokus - Barnmorska
Vårdfokus Fokus - Röntgen
Vårdfokus Fokus - Ledarskap
Vårdfokus Efter jobbet