GLAS 1
” > HAN GJORDE ARKITEKTUR AV DEN. LJUS, LUFT OCH
GLAS. EGENTLIGEN TOG HAN ETT HELT NYTT STEG I RÄTTSVÄSENDET. i glaskupoler och gracila palissader. Eller alla lamporna som Asplund ritade och strategiskt placerade ut för att ge den rätta stämningen. Vänligt solljus mot oro Opalglas i armaturen Vi slår oss ner i en sittgrupp på entréplanet. Ovanför oss svävar ”Molnet”, den molnformade orignalarmaturen i opalglas. Mikael demonstrerar hur den är höj och sänkbar för att skapa intimitet och rumskänsla. På vinden hittade arkitektteamet extraglas och tog kontakt med ett glasbruk i Småland. Men när man gör en inventering och ska komplettera kan mycket hända. För Blond Belysning betydde det en nyproduktion av Molnet. Blond, som inriktar sig på offentliga miljöer har nu ett femtontal Gunnar Asplundlampor i sitt sortiment och Molnet är en av de populäraste. Den har också blivit ett sätt att förvalta det svenska kulturarvet, säger Kristofer Fransson, vd för Blond som säljer Asplunds armatur med tillåtelse av Asplundsstiftelsen. Upplevelsevandring i tre dimensioner Som en extra liten pärla nämner Kristofer Fransson dricksfontänen i plexiglas vid glashissen. Inte så uppmärksammad men en klenod i funktionalistisk design och nu högsta mode. Och Molnet förresten, dyker regelbundet upp som figur i kontrastmarkeringen på dörrar och väggar i glas. — Asplund arbetade med det indirekta ljuset, fortsätter Mikael och pekar på Ekebergamarmorn som finns i ljusgården och den stora salen på entréplanet. Golvets ljusa marmor kastar reflexer på väggar och tak. Dagsljuset sveper in entréplanet, trapporna och de synliga övre våningarna i en mantel av ljus som leder tankarna till ett skådespel. Den blåturkos alpanmarmorns mjuka veck på trappornas undersida blir en teaterridå. Här väntar ett drama. En upplevelsevandring i tre dimensioner. Göteborgs Rådhus skapades för rättsväsendet och Gunnar Asplunds tillbyggnad är banbrytande när det gäller både arkitektur och synen på hela rättsprocessen. — Han gjorde arkitektur av den. Ljus, luft och glas, säger Mikael Nädele. Egentligen tog han ett helt nytt steg i rättsväsendet. Han bröt ner idealet att allt skulle vara kraftfullt och starkt. Att människor skulle komma in till tingsrätten med mössan i hand. Han bröt helt enkelt ner makten och gjorde det mänskligt. Asplund formulerade det så här: ”… just därför att människor här gå fyllda av oro och ängslan har ett vänligt solljus släppts in”. Trapporna genom våningarna är breda. Trappstegen låga med stora ytor. Man tvingas skrida fram, lugna ner sig och få tid till eftertanke. Känna sig lugn och omsluten. Balansgång vid anpassning I Mikael Nädeles, Caroline Losmans och GAJDs uppdrag ingick att främst arbeta med en ny användarfunktion. Nu var det inte längre de anklagade, advokater och domare som skulle befolka huset utan stadens politiker. Göteborgs Rådhus var alltså inte endast ett restaureringsobjekt. Och som alltid när det gäller den här typen av uppdrag handlar det om den svåra balansgången mellan bevarande och anpassning till dagens krav på tillgänglighet och personsäkerhet. Att vara klämd mellan två lagar, KML (Kulturminneslagen) och PBL (Plan och bygglagen). I juryns motivering till Helgopriset ges också en extra eloge för ”… inte minst förmågan att inte göra för mycket”. Ett rum är i det närmaste orört, den så kallade Asplundssalen i hickorypanel. Allt som gjorts är att den återställts i sitt originalskick och fortfarande illustrerar Asplunds vision om rättsväsendet. Inget motljus på åhörarna. Den elektriska belysningen har samma höga läge som fönstren. Med hjälp av reflektorer och skärmar kastas ljuset upp i taket. Rummet vilar i ett avskuggat sidoljus. > ”Molnet”-formen dyker regelbundet upp som figur i kontrastmarkeringen på dörrar och väggar i glas. 28 GLAS 1.2019 / tema: generation glas /