Omtanke 1
AKTUELLT 134 000 barn ensamma på sommarlovet Det
visar Majblommans senaste Sifoorapport, där man intervjuat föräldrar om barns villkor när skolan har stängt, med särskilt fokus på sommarlovet. Rapporten visar också att klyftan mellan barn i Sverige,blir tydlig då sommarlovet kommer och aktiviteter behövs. 10 procent av föräldrarna lägger mellan 0 och 2.000 kronor på sina barns aktiviteter, medan 11 procent spenderar betydligt mer: från 15.000 till 100.000 kronor. Medelvärdet för vad föräldrar betalar för sommarlovsaktiviteter är 7.531 kronor. Många barn är beroende av att kommunerna lever upp till skollagen och barnkonventionen, och erbjuder meningsfulla aktiviteter också när skolan är stängd.Samtidigt visar Majblommans rapport att många kommuner drar ner sin verksamhet för barn när skolan stänger. 66 procent av kommunerna i erbjuder aktiviteter för barn på sommarlovet. En tredjedel av dessa kommuner uppger att aktiviteter är kostnadsfria. Rapporten kan laddas ned på www.majblomman.se Nyanlända småbarn välkomnas med böcker Psykisk ohälsa, familjekonflikter och kärlek vanliga ämnen hos Bris Psykisk ohälsa och dåligt mående, vänner, skolan, familjekonflikter och kärlek. Det var de fem vanligaste ämnena som barn och unga ville prata om med Bris kuratorer under 2015. Under året ökade de stödjande kontakterna till Bris med tre procent. Bris har tagit fram färsk statistik över sina kontakter med barn och unga under 2015. Siffrorna visar att antalet stödjande kontakter ökade med tre procent, från 23 370 under 2014 till 24 081 förra året. – Att kontakterna ökat visar att fler barn och unga vågar ta kontakt med en vuxen om något svårt händer. De barn som kan och vill berätta för oss om saker som känns jobbigt och ångestfyllt visar ett oerhört mod. Och jag är säker på att en stödjande kontakt med en vuxen gör stor skillnad för det enskilda barnet, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris. Under förra året var psyProjektet drivs gemensamt av illustratören och författaren Stina Wirsén, barnboksförlaget Bonnier Carlsen och Rädda Barnen. Projektet går ut på att nyanlända barn mellan noll och tre år välkomnas till Sverige med ett paket bestående av en bilderbok och en ritbok av Stina Wirsén. – Bilderboken heter Titta! och är på svenska med väldigt lite text. Till den har vi skapat en ritbok som heter Brokiga ritboken och består av halvfärdiga teckningar och text på sju olika språk, varav ett är svenska. Tanken är att barnen ska rita vidare på de teckningar och den berättelse som jag påbörjat. De blir medskapare av en saga, en bok som de kan läsa om och om igen, säger Stina Wirsén. Bilderboken och ritboken distribueras till Rädda barnen vars volontärer delar ut dem till flyktingboenden under maj månad. Projektet är tänkt att vara långsiktigt och så småningom innefatta fler böcker. Av: Susanne Engqvist (SE) Tipsa oss! Skicka dina nyhetstips till: nyhetstips@ssil.se 44 | www.ssil.se kisk ohälsa och dåligt mående det vanligaste samtalsämnet i Bris stödverksamhet, något mer än var femte kontakt (22 procent) handlade om. Detta samtalsämne innefattade kontakter om alltifrån tillfällig nedstämdhet och oro till deTopp 10 vanligaste ämnena i Bris stödjande kontakter 2015: ■ Psykisk ohälsa och dåligt mående: 22 % ■ Vänner: 20 % ■ Skola: 14 % ■ Familjekonflikter: 13 % ■ Kärlek: 12 % ■ Familjen: 8 % ■ Myndighetskontakter: 8 % ■ Kropp och utseende: 7 % ■ Vuxna: 5 % ■ Mobbning: 5 % pression, självskadebeteende och barn som på allvar funderade på att avsluta sitt liv. – Psykisk ohälsa har under flera år varit det vanligaste ämnet i vår stödverksamhet, det är en återspegling av att området inte prioriteras i samhället. För att vända den här trenden krävs en förstärkning av de tidiga insatserna för barn som mår dåligt, till exempel ökade resurser till elevhälsan. Det behövs även ökad kompetens om barns psykiska ohälsa hos professionella som möter barn och unga. Vi efterlyser dessutom politisk handlingskraft för ökad prioritet av barns hälsa i samhällets alla delar, säger Magnus Jägerskog. Vänner var det näst vani Bris ligaste samtalsämnet stödverksamhet (20 procent), därefter kom skolan med 14 procent, följt av familjekonflikter (13 procent) och kärlek (12 procent). De vanligaste ämnena varierade en del beroende på vilken stödkanal som användes. I mejlen och chatten var psykisk ohälsa och dåligt mående det vanligaste ämnet medan vänner var vanligast i telefonen. Fotnot: ”Stödjande kontakter” innefattar endast de kontakter där Bris kuratorer uppfattat att barnet eller den vuxna hört av sig för att få stöd, hjälp och information. Detta innebär att det är långt fler som hör av sig Bris, men de kontakterna räknas inte som en stödjande kontakt. Uppdaterad rekommendation för läkemedelsbehandling av adhd Den uppdaterade behandlingsrekommendation bygger på dokumentation som utgjort grunden för läkemedlens godkännande, vilket avspeglas i läkemedelsmonografier och produktresuméer. Rekommendationen baseras bland annat på publicerade studier, SBU-rapporten nr 217 och Socialstyrelsens beslutsstöd, samt expertgruppens samlade erfarenhet. När den tidigare behandlingsrekommendationen publicerades 2009 var endast metylfenidat och atomoxetin godkända för behandling av barn och ungdomar. Sedan dess har båda substanserna godkänts för behandling också av vuxna. Därtill har lisdexamfetamin godkänts för behandling av såväl vuxna som barn och ungdomar och ett läkemedel med dexamfetaminsulfat har godkänts för behandling av barn och ungdomar. Guanfacin, med fördröjd frisättning, godkändes i september 2015 för behandling av barn och ungdomar med adhd. Läs rekommendationerna på www.lakemedelsverket.se