Omtanke 1
POLITIK På gång i politiken På denna sida kan du
följa utredningar, förslag och beslut som berör dig i ditt yrke. FÖRSLAG Brottsmisstänkta bör få bättre tillgång till försvarare Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss angående genomförandet av EU:s försvarardirektiv. Målet med förslagen är bättre tillgång till försvarare och ett särskilt barnperspektiv. Förslagen innebär bland annat att en misstänkt som företräds av en offentlig försvarare får en oinskränkt rätt att träffa eller på annat sätt kontakta sin försvarare. Förslaget gäller både offentlig försvarare och en privat försvarare som uppfyller motsvarande krav. Ytterligare ett förslag är att de bör införas en uttrycklig regel att ett barn som har frihetsberövats ska ha rätt att omedelbart få en närstående underrättad om skälen till att de blivit frihetsberövade. Förslagen föreslås träda i kraft den 27 november 2016. Lagförslag för att underlätta myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet Regeringen har beslutat om en proposition med förslag om en ny lag för att underlätta myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet. Förslaget innebär att om en myndighet behöver en uppgift från en annan myndighet för att kunna arbeta mot grov organiserad brottslighet så ska den i regel Idag kan myndigheterna byta information med varandra, men de har ingen skyldighet att göra det. Regeringen föreslår därför en ny lag om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet. Förslaget syftar till att underlätta informationsutbytet mellan myndigheter som samverkar för att förebygga, förhindra eller upptäcka viss organiserad brottslighet. Det kan tillexempel handla om Polismyndigheten, Skatteverket och Försäkringskassan. Uppgiftsskyldigheten endast omfatta sådana fall där behovet av ett effektivt informationsutbyte är extra starkt och därmed särskilt motiverat. De förutsättningar som måste vara uppfyllda för att uppgiftsskyldigheten ska gälla är bland annat att samverkan är formaliserad genom ett särskilt beslut och att den mottagande myndigheten behöver uppgiften för att delta i samverkan. Dessutom ska en intresseavvägning göras av den utlämnande myndigheten. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 15 augusti 2016. UPPDRAG Information om jämnställdhet och sex för unga nyanlända Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen fått i uppdrag att ta fram och sprida en digital plattform med kunskap om hälsa, jämställdhet och sex för unga nyanlända. Uppdraget ska genomföras i samverkan med UMO. se, ungdomsmottagningen på nätet. Idag saknas tydlig och lättillgänglig information på flera språk om bland annat könsnormer och rätten till kroppslig integritet. Informationen ska enkelt kunna användas i mobiltelefoner och finnas på de vanligast förekommande språken för unga nyanlända och asylsökande samt även på lätt svenska. Den digitala plattformen ska göras känd vid boenden och i verksamheter för dessa grupper. I uppdraget ingår också att ta fram en utbildningsmodell som bygger på innehållet i plattformen och som ska kunna användas av de som möter unga nyanlända. Till uppdraget har avsatts fem miljoner kronor under 2016 och det är Socialdepartementet som gett uppdraget. Förslag om att tillfälligt begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Regeringen har beslutat om en proposition med förslag att svenska asylregler tillfälligt ska anpassas till miniminivån enligt EU-rätten och internationella konventioner. Det är centralt att de tillfälliga ändringarna inte medför praktiska problem i relation till andra viktiga samhällsfunktioner och system. Därför föreslår regeringen vissa förändringar efter synpunkter från remissinstanserna. • Vissa tillfälliga uppehållstillstånd förlängs till 13 månader så att personer kan omfattas av socialförsäkringsförmåner i Sverige. • Personer under 25 år beviljas bara permanent uppehållstillstånd vid försörjning om de har fullföljt en gymnasieutbildning eller motsvarande. • En möjlighet för anhöriginvandring och för barn att få permanent uppehållstillstånd införs i vissa särskilda fall. Lagen ska gälla i tre år och tillämpas när beslut om uppehållstillstånd fattas under den period som lagen är giltig. Lagen ska inte tillämpas vid beslut om uppehållstillstånd för barn och barnfamiljer som ansökt om asyl senast den 24 november 2015. Lagen föreslås träda i kraft den 20 juli 2016. Tre uppdrag till regeringen om straffrättsliga frågor (JuU18) Riksdagen gjorde tre tillkännagivanden till regeringen inom området straffrätt. Tillkännagivandena handlar om fridskränkningsbrott, hedersrelaterade brott och systematiska stölder. Den 1 juli 2013 skärptes straffen för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Riksdagen anser att effekterna av den här straffskärpningen bör utvärderas, kanske straffen bör skärpas ytterligare. Därför uppmanade riksdagen regeringen att utvärdera straffskärpningen. Ett stort antal personer lever under hot från sina anhöriga på grund av en så kallad hederskultur. Riksdagen anser att samhället med kraft bör markera mot dessa brott. Den lagstiftning som anknyter till hedersrelaterade brott bör ses över i syfte att motverka sådana brott och öka antalet åtal. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Riksdagen vill även att den så kallade straffrabatten ses över. Om en person samtidigt döms för flera brott innebär det i praktiken att straffet inte motsvarar de olika brottens sammanlagda straffvärde. Det sker istället en viss begränsning av påföljden och personen får så kallad straffrabatt. En ny brottsrubricering som tar sikte på systematiska stölder bör också införas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om detta till regeringen. ÖVRIGT Polisen tillförs 283 miljoner kronor I vårändringsbudgeten tillförde regeringen Polismyndigheten ytterligare 283 miljoner kronor för 2016. Skälet är polisens ökade arbetsbelastning och möjligheten att öka antalet civilanställda för att frigöra polisiära resurser. Under 2016 har Polismyndigheten även inlett arbetet med särskilt prioriterade områden, som bland annat innebär extra resurser till områdespoliser. Regeringen föreslår även att anslaget till Säkerhetspolisen ökas med 10 miljoner kronor extra 2016. Hur riksdagsbeslut fattas: Kommittédirektiv skrivs av regeringen, ett beslut om utredning fattas. ➞ Utredningens resultat presenteras. ➞ Förslag inkommer till riksdagen baserade på utredningarna och till sist får vi ett regeringsbeslut. Ordförklaring: Motioner är förslag från enskilda ledamöter till riksdagen. Propositioner är förslag från regering till riksdag. Källor: DS=Departementsskrivelse, utredningen är gjord inom rege ringskansliet, exempel DS 2013:50. SOU=Statens offentliga utredningar står bakom utredningen, exempel SOU 2013:53. Proposition skrivs som Prop. 2013/12:164. Beslut presenteras med vilket utskott som ligger bakom beslutet, exempel Arbetsmarknadsutskottet 2013/11:4 www.ssil.se | 53