Omtanke 1
AKTUELLT Jämställdhetsinsatser bryter segregation
I Sveriges Kvinnolobbys nya kartläggning över utrikesfödda kvinnors makt och inflytande framgår att segregationen i samhället har tydliga kopplingar till ojämställdhet. Kartläggningens slutsatser visar att satsningar på jämställdhet och kvinnors frigörelse direkt kan minska segregation. – Sverige är ett av väldens mest jämställda länder och den nivån av jämställdhet måste gälla alla kvinnor och män oavsett var i landet du bor eller vilket land du är född i, säger Malpuri Groth, tf verksamhetschef, Sveriges Kvinnolobby. I kartläggningen har man tittat på levnadsvillkor för utrikesfödda kvinnor och kvinnor med utrikesbakgrund utifrån regeringens sex jämställldhetspolitiska delmål. Inom alla delmål är skillnaderna mellan utrikesfödda och personer med svensk bakgrund stora. Utrikesfödda kvinnor har genomgående mindre makt och inflytande än övriga grupper. – När jämställdheten stärks och skillnaderna i jämställdhet mellan grupper minskar – då utmanas segregationen. Insatser som ökar jämställdheten är därför ett verktyg för att minska ojämlikheten. I ett jämställt och jämlikt land finns inga utsatta bostadsområden, säger Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister (Mp). Rapporten visar att jämställdhetsperspektivet är mycket eftersatt och begränsat i både forskning om segregation och politiska satsningar mot segregation. Några viktiga slutsatser från rapporten: – Det skulle behövas dubbelt så många utrikesfödda kvinnor i riksdagen för att gruppen ska vara fullt representerad. Endast 2,9 procent av riksdagsledamöterna efter 2014 års val var utrikesfödda kvinnor, medan andelen bland röstberättigade i samma grupp var 6,4 procent medan utrikes födda män är näst intill fullt representerade. – Bara något mer än hälften av alla utrikesfödda kvinnor i Sverige har arbete som huvudsaklig sysselsättning. Andelen som har betalt arbete som sin huvudsakliga sysselsättning är endast 53,3 procent jämfört med 63,9 procent för utrikesfödda män. Utrikesfödda kvinnor bemöts av fördomar och får sämre stöd från Arbetsförmedlingen. 16 | www.ssil.se Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister (Mp). – Utrikesfödda kvinnor mår sämre och har sämre tillgång till vård. En avsevärt hög andel uppger att de har dålig hälsa. Andelen är dubbelt så hög jämfört med utrikesfödda män (11,8 procent respektive 6,9 procent). Trots att en betydligt högre andel utrikesfödda kvinnor har psykiska besvär är det fler inrikesfödda kvinnor som får vård och behandling. – Andelen som uppger att de blivit utsatta för hot och våld är störst bland utrikesfödda kvinnor men mörkertalet är stort. Andelen som blivit utsatta för hot och våld är högst i gruppen utrikesfödda kvinnor (7,9 procent jämfört med 6,7 procent för kvinnor med svensk bakgrund). – Högutbildade utrikesfödda kvinnor är i högre utsträckning arbetslösa än högutbildade utrikesfödda män. Trots att kvinnor generellt sett är högre utbildade är en betydligt större andel av dem arbetslösa i jämförelse med män. SCB:s senaste siffror från 2009 visar störst skillnad bland högutbildade utrikesfödda 55-64 år, där 12 procent av männen är arbetslösa och hela 18 procent bland kvinnorna. Sex jämställdhetsinsatser som kan minska segregation: 1. Öka statliga, regionala och lokala anslag till kvinnoorganisationer och säkerställ deras delaktighet i stadsutvecklingen samt öka representationen av utrikesfödda kvinnor i folkvalda församlingar. 2. Ta tillvara på utrikes födda kvinnors kompetens och genomför riktade etablerings- och arbetsmarknadsinsatser. 3. Stärk jämställdhets- och antidiskrimineringsarbetet för en likvärdig skola. 4. Genomför aktiva åtgärder för att utrikes födda kvinnors ska ta del av hälsooch sjukvård. 5. Dela föräldraförsäkringen och inför allmän förskola från två års ålder. 6. Förebygg, identifiera och ingrip mot alla former av mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. KÄLLA: SVERIGES KVINNOLOBBY