Omtanke 1
TEMA NPF Katarina Bjärvall är journalist och förf
attare, aktuell med nya boken Störningen – adhd, pillren och det stressade samhället. Hög förskrivning av adhd-medicin Katarina Bjärvall anser att man är lite snabb med att sätta in mediciner Sedan 2006 har diagnostiseringen av adhd i Sverige sjufaldigats. Vi är också ett av de länder i världen där förskrivningen av narkotikaklassade läkemedel mot problemen ligger som högst. Journalisten och författaren Katarina Bjärvall berättar i boken Störningen – adhd, pillren och det stressade samhället om adhd-diagnosens historia och granskar de bakomliggande faktorerna till ökningen av antalet diagnoser och den utbredda medicineringen. TEXT: ÅSA LARSSON FOTO: ANDREAS LÜBECK OCH GETTY IMAGES Katarina Bjärvall är erfaren journalist och har bland annat skrivit mycket om skolan i lärartidningar och ett flertal böcker i olika ämnen, bland annat konsumtionskritiska böcker och en om lärare. Störningen – adhd, pillren och det stressade samhället är hennes sjunde bok och den handlar om överdiagnostiseringen av adhd. – Den känns som en logisk följd av fördjupningen av situationen i skolan där jag har sett mycket dynamik som har att göra med adhd-diagnoser. Samtidigt som jag i olika sammanhang har skrivit om korrumperad forskning, köpta forskare och jäv inom forskningen, vilket är ett spår i den här boken. HON MENAR ATT adhd som ämne är särskilt intressant eftersom det rör sig om barn – ibland ganska små. Samtidigt handlar det om en medicinering som alltid har flera biverkningar. Adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och kan bland annat innebära att man har svårt att koncentrera sig och vara uppmärksam. Orsakerna är till stora delar ärftliga, men faktorer i omgivningen kan förstärka eller mildra besvären. Ämnet är laddat och Katarina Bjärvall har till viss del fått utstå kritik för sin bok. Det finns de som tror att hon ifrågasätter själva existensen av adhd, och de som menar att hon är emot medicinering. – Men inget av detta är sant. Jag är inte kritisk till medicineringen i sig, men anser att man i en del fall är lite snabb med att sätta in medicinerna. ADHD ÄR EN spektrumdiagnos och kan alltså uppträda i olika grader – den kan vara alltifrån grav till lindrig. Hon menar att det går att göra mycket för dem som har en mildare variant så att de slipper ta piller. En del kan de göra själva, och annat kräver övergripande förändringar som passar för ett mer flexibelt sätt att vara. – Det kan vara saker som minskad stress, ett liberalare arbetsliv där det är fritt fram att ta pauser, mer tillit till den enskilda medarbetaren, mindre styrning etcetera. En del av detta är strukturella frågor som kräver beslut på politisk nivå. Ett av de stora problemen är skolan, som Bjärvall menar vi har låtit skena iväg till att bli strömlinjeformad, prestationsfixerad och inriktad på kortsiktiga resultat. – Skolorna tävlar med varandra om att ligga bäst till i de databaser som föräldrarna tittar i när de ska välja skolor till sina barn. Därför är skolorna inriktade på att så många ungdomar som möjligt ska klara nästa prov. Får ungdomar med koncentrationsproblem medicin klarar de proven bättre och skolan får fler godkända elever. Detta ger skolorna incitament till att lotsa eleverna till att få dessa diagnoser. HISTORISKT ANSER MÅNGA adhd-forskare att de tidigaste observationerna av koncentrationsproblem och hyperaktivitet förekom i slutet av 1700-talet. – Det man ser är att den här typen koncentrationsproblem och hyperaktivitet började anses som problematisk i samband med att skolplikten slog igenom i västvärlden, vilket var under 1800-talet och i Sverige 1842. När man skulle sitta still och vara tyst www.ssil.se | 21