Omtanke 1
TEMA NPF »Många upplever det som ett lotteri vem
som de träffar inom socialtjänsten och hur de blir bemött« Elisabeth Gunnars far inom socialtjänsten och hur de blir bemött, om det är en handläggare med god kunskap om NPF eller inte. Elisabeth Gunnars är själv socionom i botten och berättar att kunskap om NPF inte ingår i Socionomutbildningen. Samtidigt vill hon understryka att de yrkesverksamma gör sitt bästa och också är styrda av lagar och regler. – Många känner förstås en frustraElisabeth Gunnars, projektledare för Familjelyftet på Riksförbundet Attention. Hon blev projektledare för Familjelyftet, ett projekt som dyker ned djupare i dessa familjers situation. – Det pratas mycket om barn med NPF Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som adhd, ADS/Aspergers syndrom, språkstörning och Touretts syndrom. Även för anhöriga och yrkesverksamma. De arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver. Attention arbetar också för att öka kunskapen om NPF och arbetar mycket i projekt och genomför enkäter. – Vi genomförde en enkätundersökning om hur personer med NPF upplevde kommunala insatser och då var det en grupp som stack ut. Föräldrar som har en egen diagnos upplevde att de fick mindre stöd, berättar Elisabeth Gunnars på Riksförbundet Attention. idag, men man glömmer bort att barnen blir vuxna. Det är vanligast att man får sin diagnos som barn, men dessa vuxna föräldrar söker sig till utredning i samband med att deras barn får en diagnos. Det är då de själva börjar känna igen sig i symtomen. NPF är till stor del ärftligt. ENLIGT ELISABETH GUNNARS är kunskapsnivån kring NPF ganska låg, även om den har höjts de senaste åren. I enkäten och de fokusintervjuer som genomfördes var det fyra tydliga områden som utkristalliserade sig; bemötande, kunskap och insatser, möten samt orosanmälningar. – Det jag reagerade starkast på var att många inte vågade tala om att de hade en egen problematik för att man var orolig för vilka konsekvenser det kunde få, säger Elisabeth Gunnars. Hon är både bekymrad och ledsen över saker som kom fram i enkäten och som nu har sammanställts i en rapport. – En bild som framkom var att många upplever det som ett lotteri vem de träfVI HAR EN allmän bild av att neuropsykiatriska problem växer bort. Medvetenheten kring svårigheterna behöver öka och det är förstås ett bekymmer i sig att det är ett osynligt funktionshinder. – Personer med NPF kan ha svårt med långa möten. Man kanske hänger med i tio minuter men har sedan inte kunnat ta in det som sägs. Personen kan störas av klockor som tickar, det surrande ljudet från en fläkt eller har svårt att se folk i ögonen. Är du medveten om det kan du anpassa mötet efter personens behov och ha överseende med att dessa personer även har svårt att passa tider, att det inte handlar om nonchalans från personens sida. Familjelyftet kommer också med en del två av rapporten. Då redovisas även samtal med yrkesverksamma och idéer kring vad man kan göra för att det här ska fungera bättre. – Personalen inom socialtjänsten eftersträvar en ökad kunskap för att kunna möta upp behoven på ett bättre sätt, säger Elisabeth Gunnars. 1 084 personer har deltagit i enkätundersökningen. Föräldrarna har NPF till 38 procent, 42 procent har det inte och www.ssil.se | 31 tion att till exempel diagnoser inom autismspektrumet berättigar till LSS, medan andra diagnoser bara ger insatser under en begränsad tid som man därefter måste ansöka om på nytt. Det är som att ta ifrån någon glasögonen och tro att man ska klara sig utan bara för att man har fått hjälp ett tag. Många socialtjänstkontor delar också upp barn och vuxna. Man måste då ansöka om barnets och sitt eget stöd var för sig.