Nordisk Energi 1
KORSKNINGFÄRNKRAFT AKTUELL AKTUELLT • Dela lärdom
ar om nationellt tillämpad krishantering och stödsystem för att hjälpa konsumenter att klara av den nuvarande krisen ekonomiskt och därmed trygga framtida policyutveckling från oönskade distributionseff ekter gällande både energifattigdom och långsiktiga marknadsutvecklingar. • Minska importberoende av metaller och mineraler som behövs för den gröna omställningen genom att granska industriella policyer med fokus på gruvdrift i Norden. Om detta fullföljs bör Norden ta möjligheten att bli en global ledare inom gruvdrift baserat på hög miljömässig och etisk standard. EU och internationellt • Koordinera politisk respons mellan nordiska länder och EU-initiativ och därigenom göra dem alltmer tillämpbara på specifi kt nordiska förhållanden. • Kräva strategiska energireserver bland bränsletyper för att säkra försörjningstryggheten och prisstabiliteten genom EU-omfattande regleringar. Detta bör göras genom utnyttjande av befi ntlig kunskap, inklusive i relation till olja och internationella processer, för att mildra aktuella och liknande situationer i framtiden. Åtta drivkrafter som infl uerar den nuvarande krisen Krisen är komplex och inte orsakad av en enskild händelse. Studien har identifi erat åtta drivkrafter som tillsammans haft stort infl ytande i uppkomsten av den nuvarande energikrisen, genom att ha bildat en ”perfekt storm”. Även om Ryssland inte skulle ha minskat sitt naturgasutbud till Europa, hade de identifi erade drivkrafterna förekommit och skapat ➛ problem för energisystemet gällande försörjningstrygghet på lång sikt. I vilken utsträckning varje drivkraft påverkat dagens situation har inte beräknats. Drivkrafterna är listade och beskrivs nedan. Elmarknadsstruktur: Liberaliseringen av elmarknaderna i de nordiska länderna och Europa har haft oväntade eff ekter, t.ex. i relation till avveckling av termisk kapacitet. Därmed är den liberaliserade elmarknaden en örutsättning för följande drivkrafter. Avvecklad kontrollerbar elektrisk kapacitet: Avveckling av termiska kraftverk på grund av priskonkurrens och av kärnkraft på grund av politisk opposition har resulterat i en rådande brist på produktionskapacitet i elsystemet att tillgodose efterfrågan under tidpunkter av ofördelaktiga väderförhållanden. Balans mellan utbud och efterfrågan av elektricitet: Mål om avkarbonisering och tillhörande fokus på utveckling av förnybar energi har höjt kraven på balansering av utbud och efterfrågan i elsystemet. Framöver kan det förväntas att elpriser blir alltmer labila och påverkar säkerheten. Brist på elektrisk överföringsinfrastruktur: Underinvestering i elnätsinfrastruktur (jämfört med vad som krävs i ett elsystem baserat på förnybar energi och förändrat kraftfl öde orsakat av nya sammankopplingar) har skapat fl askhalsar i Sverige och Norge, vilket lett till asymmetriska priser i Norden. Ofl exibel efterfrågan på el: Hög försörjningstrygghet till låga elpriser och en uppfattning om elektricitet som en allmän rättighet har varit normen i de nordiska länderna. I kombination med den ofl exibla efterfrågan på grossistelmarknaden kan elpriserna stiga till rådande höga nivåer. Ökande beroende av energiimport: Minskad export av rysk olja, gas och kol har haft stor inverkan på energipriser i Europa. Avbrott i energitillförsel är inte osannolikt för vintern 2022–2023 och 2023–2024. Fastän de 78 Nordisk Energi 2 2023