Nordisk Energi 1
AKTUELLT KÄRNKRAFT Anrikningsindustrin har fulla
orderböcker och känner egentligen inget behov av att utöka sin kapacitet, om inte politikerna stampar med fötterna och de europeiska köparna förbinder sig till långtidskontrakt. Så här kan konferensen sammanfattas: BÖRJA SAMARBETA! OCH DET KVICKT! Anrikning av uran är egentligen två processer: konvertering och anrikning. Båda processerna har uppvisat kraftiga prisökningar under åren 2011-2022. Diagrammet ovan visar bara konvertering, men båda delprocesserna uppvisar samma kraftiga prisökning i början av 2022. Den gröna kurvan är en långtidsprojicering som ger en mera balanserad prisbild, men ändå en ökning med 46 % vilket kommer att påverka elpriserna. Bild: Euratom Supply Agency. ➛ Men tyvärr nämnde hon inget om den hårda verkligheten, alltså när regeringens arbete kring regelverket som tillåter fl er än 10 reaktorer och nybyggen av reaktorer på andra platser än de befi ntliga, ska vara klart. Det enda man säkert vet är att Strålsäkerhetsmyndighetens ”Uppdrag om utveckling av regelverk och andra åtgärder för befi ntlig och framtida kärnkraft” ska ligga färdigt den 31 juli 2023. Det är väldigt mycket ”analysera förutsättningar” och ”identifi era behov av utveckling av regler” i skrivningen, så vi får se vad vi har att vänta den 31 juli. Urantillgången problematisk Agnieszka Kaźmierczak från Euratom Supply Agency talade om urantillgång och urantvätt, sk ”uranium washing”. Tyvärr är allt för många europeiska kärnkraftverk beroende av uran från Ryssland och nya källor måste hittas. Den befi ntliga bränslereserven förväntas räcka mellan 1 och 3 år, sedan måste nya marknader vara redo att leverera. Annars kan man tvingas in i uranium washing, alltså att köpa ryskt uran som säljs i andra hand av mindre nogräknade länder. Men det fi nns andra leverantörsländer, nämligen: Australien, Kanada, Kazakstan och Namibia. Sverige har en hel del uran också, men i Sverige är det i dag förbjudet att bryta uran. Förbudet grundar sig i ”den omfattande miljöpåverkan utbrytningsprocessen riskerar att medföra”. Alla fyra partier till höger vill häva det formella förbudet mot uranbrytning, men liberalerna håller emot. Tyvärr räcker det inte bara med att gräva upp uranet, utan det måste anrikas också för att bli 92 till bränsle. Priserna för anrikning har också ökat markant på det senaste, som en följd av Rysslands invasion i Ukraina, just för att den ryska kärnkraftsindustrin fått annat att ägna sig åt. Det ser mörkt ut för den europeiska anrikningsindustrin också, eftersom vår kapacitet delvis är kontrakterad av utomeuropeiska kunder. Det saknas 3500 - 8000 tSWU (anrikningskapacitet) för att kunna täcka Europas behov och utbyggnaden av kapaciteten kan ta många år. Dags att samarbeta, se på fi nnarna FinNuclear är en icke vinstdrivande sammanslutning av fi nsk, svensk och internationell expertis på kärnkraftsområdet som arbetar med att ge stöd åt hela den fi nska leverantörskedjan inom kärnenergiområdet. FinNuclear vill bygga nätverk inom kärnenergibranschen, bidrar med utbildningsresurser inom kärnkraft, säkerhet, drift, kvalitet etc, och publicerar mängder av nyhetsnotiser. De håller olika konferenser och upprätthåller en databas över all fi nsk expertis: FinNuclear Directory. Bland övriga medverkande fanns givetvis GE Hitachis marknadsutvecklingschef Fredrik Vitabäck som berättade om fördelarna med sin BWRX-300-reaktor, som fi nns färdig att beställa. Dr. Teodor Chirica, ordförande i rumänska Nuclearelectrica SA berättade om utvecklingsarbetet i Rumänien, som tycks gå med raketfart. Två nya verk ska vara i drift runt 2031 och för det krävs 20.000 nya anställda. Westinghouses svenska vice vd Dr. Carina Europas anrikningsindustri har egentligen nog med kapacitet (röd linje) för att göra Europa självförsörjande även i det mest entusiastiska scenariot (mörkblå yta), åtminstone fram till 2032, men eftersom mycket av kapaciteten är utkontrakterad till andra världsdelar, främst USA, så räcker det ändå inte åt oss. Bild: Euratom Supply Agency. Nordisk Energi 2 2023