Nordisk Energi 1
KÄRNKRAFT AKTUELL AKTUELLT FRAMTIDEN FÖR SVENSK K
ÄRNKRAFT Ågesta kärnkraftverk försåg Farsta med 55 MW fj ärrvärme mellan åren 1964-1974. Bild: Cronestrand, Nisse, CC BY 4.0 AV JÖRGEN STÄDJE H ur har tillgänglig eff ekt från svenska kärnkraftverk ändrats genom tiderna? Vilka kärnkraftverk har byggts och vilka har lagts ned? Tekniken är klar för länge sedan. Nu handlar det om politiska beslut β och motbeslut. Hur har det politiska klimatet påverkat tillgänglig uteff ekt? Tveksamma politiska effekter Av kurvans början framgår att framtidstron på kärnkraft och därmed svensk industris framsteg var stor oavsett regeringarnas politiska färg, fram till 1985. Därefter började den socialdemokratiska regeringen under Carlsson och Persson stänga reaktorer fram till 2006. Sedan har rikspolitiken behärskats av miljökonspirationer och bland andra miljöpartiet 96 har tagit på sig βäranβ av att ha varit med och stänga fl era kärnkraftverk. Greenpeace har också hjälpt till att sprida en negativ bild av kärnkraften. Vindkraften, som inte hade någon större betydelse i Sverige före cirka år 2013 har tagit fart och vindkraftparkerna, med sin slumpmässiga funktion, har växt upp över landet. Just slumpmässigheten har i sin tur drivit fram behovet av batteriparkerna som på senare år också har börjat växa fram i landet, för att kunna kompensera för eff ektbrister som kan uppstå när vinden plötsligt mojnar. Hur länge borde ett svenskt kärnkraftverk leva? Riksdagens livscykelanalys menar att ett kraftverk borde kunna drivas i 60 år, medan verkligheten visar på en reell livslängd på ~43 år. Och då fi nns Barsebäck inte med i medelvärdet. Även om man sträckte ut livslängden på de kvarvarande verken till 60 år skulle det inte betyda att man kom i närheten av att klara den eff ekt på 20 gigawatt som behövs för att försörja Sverige. Den som personifi erat utbyggnaden av små modulära reaktorer i Sverige, Janne Wallenius vid KTH, tror att det kommer en utbyggnadsvåg efter 2030 när Blykallas SEALER-reaktor blivit godkänd och serieproduktionen kan starta. Han spår en utbyggnad av 55 MW elektrisk eff ekt per månad fram till 2055. Det är just det som tycks vara framtiden, många små reaktorer som är lätta att massframställa, lätta att installera och kräver lite kylvatten. Samtidigt vinner man den fördelen att om en reaktor slutar β Nordisk Energi 2 2023