Omtanke 1
AKTUELLT Närmare 40 procent av de svarande visste
inte om personalen hade tillgång till skyddsutrustning. Foto: Getty Images. Brist på information om skyddsrutiner och smittspridning i LSS-bostäder Många kommuner och privata utförare brister när det gäller information till anhöriga och ställföreträdare om rutiner med anledning av pandemin och smittspridning i LSS-bostaden. Exempelvis visste närmare 40 procent av de svarande inte om personalen hade tillgång till skyddsutrustning. Det visar en enkätundersökning som Riksförbundet FUB har genomfört. Riksförbundet FUB genomförde under ett par veckor i början av juni 2020 en enkätundersökning om spridningen av covid-19 smitta i LSS-bostäder samt av rutiner kopplade till sjukdomen. Enkätens målgrupp var i första hand anhöriga och ställföreträdare till en person med intellektuell funktionsnedsättning (IF), som bor i en LSS-bostad för vuxna. Enkäten kunde även besvaras av personal som arbetar i LSS-bostad. Enkäten resulterade i 176 svar. Svaren hade god spridning i landet; 85 kommuner och samtliga 21 regioner finns representerade. Enkätsvaren visar på en lika häpnadsväckande som oroväckande brist på information samt en nonchalans inför vad lagen säger om t.ex. besöksförbud på en gruppbostad. Av svaren framgår att: • Många anhöriga och ställföreträdare upplever en total avsaknad av tillförlitlig information om smittläget i LSS-bostaden. 16 | www.ssil.se • Informationen till anhöriga, ställföreträdare och de boende om smittskyddsrutiner, skyddsutrustning och provtagning är på många håll otillräcklig, ibland till och med obefintlig. • Besöksförbud och andra restriktioner (till exempel vad gäller fritidsaktiviteter, att gå till affären och handla mat, etc.) införs utan någon rättslig grund och trots Socialstyrelsens tydliga besked ”Varje lägenhet inom ett LSS-boende är personens egen bostad. Det finns inte några bestämmelser som gör att man mot den enskildes vilja kan begränsa besök från exempelvis anhöriga och vänner i deras boende.” Kommunens eller den privata utförarens skäl att införa besöksförbud förefaller i många fall vara godtyckliga och har ibland inte kommunicerats på ett tydligt sätt till de anhöriga och ställföreträdarna: • ”(…) till på köpet så belägger man boendet med ”besöksförbud”! Trots att det inte bor någon där i riskgrupp och de boende är mellan 25–33 år!” • ”Tveksamt med besöksförbud i gruppbostaden som infördes i mars. Kan ju inte gälla den egna lägenheten.” Det finns även de som tycker att besöksförbud och restriktioner är motiverade under pandemin, framför allt för personer som tillhör en riskgrupp för att bli allvarligt sjuk i covid-19: • ”Tycker LSS har kommit i skymundan för äldreomsorgen. De missar att även LSS-boenden har äldre brukare och brukare inom riskgrupp. Alla i LSS är inte 25 och arbetsföra.” • ”Äldre (70+) fortsätter handla med personal, dvs. serviceboendet anpassas inte efter Folkhälsomyndighetens rekommendationer.” • ”Alla omsorgstagarna är riskbedömda i mars månad av smittskyddsläkare och berörda sköterskor. Av 360 bedömda personer var 30 stycken extra sköra. De hålls under särskild uppsikt och deras boenden har besöksförbud (…).” Några av de anhöriga har i brist på betryggande information om smittskyddsrutiner i LSS-bostaden valt att låta den vuxna sonen eller dottern bo i föräldrahemmet under en period: • ”Brist på information från gruppbostaden gjorde att vi hämtade hem vår dotter i avvaktan på besked från enhetschefen om att läget klarnat (…)” • ”Har tagit hem min anhöriga 21/4, för riskfyllt att chansa.” • ”Jag ringde och pratade med chefen för min dotters servicebostad för att fråga vilka förändrade rutiner boendet hade infört på grund av covid-19. Hennes svar var: ´inga - det behövs inte´. Jag valde att ta hem min dotter då.”