Omtanke 1
AKTUELLT Granska hanteringen av människovärdesfrå
gan DEBATT: Presidiet för Sveriges kristna råd skriver på Dagens nyheters debattsida hur coronapandemin inneburit drastiska förändringar för hela samhället och alla individer: ”Vi läser om äldre personer som avlidit på sina boenden, där det i efterhand ifrågasatts om de inte borde fått mer adekvat vård. Var det så att det utgicks ifrån att alla som bor på särskilt boende automatiskt befinner sig i livets slutskede – även om detta ”slutskede” redan kan ha varat i åtskilliga år? Läkare som jobbar hemifrån och på distans beslutar om morfin och ångestdämpande som åtgärd när dropp och syrgas skulle kunna göra en skillnad på liv och död – är det så vi vill att det ska vara?” – Hur ett samhälle behandlar sina mest sårbara medlemmar är ett mått på allas trygghet och tillit. Det säger Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd och en av undertecknarna till debattartikeln. Kyrkoledarna framhåller att Sjukhuskyrkans medarbetare märker av ett ökat behov av existentiella samtal hos vårdpersonal som ställts inför frågor om liv och död på ett nytt och ovant sätt. Sjukhuskyrkan har tagit fram texter som kan användas i vården i syfte att hjälpa till att öppna upp för samtal. I can’t breathe – jag kan inte andas INSÄNDARE: ”I can’t breathe” var det sista en man i Minnesota sade. Hans död väckte berättigade, våldsamma protester över hela världen, i Stockholm, Göteborg och Malmö. Man protesterade mot de strukturella underliggande samhällsfaktorer, som sades vara de egentliga orsakerna till hans död. Sveriges utrikesminister tog upp frågan med USA:s utrikesminister. Alla människors lika värde sades vara viktigt. ”Jag kan inte andas” var det sista min kompis sade innan covid-19 tog hans liv. Det blev inga våldsamma protester, inte ens i Helsingborg. Men man borde ha protesterat mot de strukturella underliggande samhällsfaktorer, som sades vara de egentliga orsakerna till hans död. Man borde på ministernivå talat om alla människors lika värde. Men på samhällets marknadstorg hade han inte så högt värde. Han fick inte kosta för mycket. Han delade detta öde med tusentals andra, hänvisade till kommunernas omsorg om äldre i coronans tidevarv. Han fick dö. Per Dahlöf Ungdomskriminalitet första temat i ny podd Det är på tiden att ungdomar får ställa viktiga frågor och får riktiga svar – det tycker deltagarna i Erikshjälpen Framtidsverkstad i Adolfsberg. I slutet av juli spelade de in första avsnittet av videopodcasten ”Vi hör er”. Oavsett uppväxtort har alla barn samma rättigheter och ska ha lika möjligheter att delta i samhället. Det finns dock områden där barn får sina rättigheter tillgodosedda i lägre utsträckning, ett exempel är Adolfsberg i Helsingborg där skolresultaten är låga, arbetslösheten hög och utbudet av meningsfulla aktiviteter för ungdomar litet. Där vill Erikshjälpen Framtidsverkstad tillsammans med lokala ungdomar vara med att förändra och nyansera bilden av Adolfsberg. Ett sätt som detta sker på är via Framtidsverkstadens eventgrupp, som nu skapar en plattform där ungas röster får höras, och sociala och politiska frågor kan lyftas utifrån olika perspektiv. – Det är på tiden att ställa viktiga frågor och att få riktiga svar, säger Nivin Dirawi, deltagare Erikshjälpen Framtidsverkstad och Ramiza Ramantanoić fortsätter: – Vi vill att alla förstår varandra och att alla får sin röst hörd. Den 26 juli spelades första avsnittet av ”Vi hör er” in. Avsnittet handlar om utanförskap och ungdomskriminalitet. Gäster är: Jan Björklund (S), oppositionsråd och ledamot i Beredningen för ett tryggare Helsingborg, Mona, polis i Helsingborg, Artisten Kevin Jazz som är aktuell med sitt debutalbum ”Feminine Dopamine” och Dennis Kamara, grundare av klädmärket Santigie. Dennis har tillsammans med barn från Framtidsverkstaden designat t-shirtar med budskap om att man inte ska döma någon baserat på vart hen bor. Dedicated Brand är med och stöttar barnens initiativ och designen är tryckt på Dedicated Brands t-shirtar. Ungdomarna bakom ”Vi hör er” är Minna Alhassani, Fadek Chaseb, Natalia Ramantanoić, Nivin Dirawi, Ramiza Ramantanoić, Abdulsamad Ahmed. Strategi för särskilt utsatta områden i Göteborg Nu tar Framtiden-koncernen nästa steg för att bryta segregation och öka jämlikheten och tryggheten i Göteborg. Målet är att Göteborg inte ska ha några särskilt utsatta områden kvar på polisens lista 2025. Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 36 | www.ssil.se 2019 flyttades Gårdsten, som enda område i Sverige, bort från polisens lista över särskilt utsatta områden. Den positiva utvecklingen i Gårdsten är resultatet av 20 års hårt och målmedvetet arbete från Gårdstensbostäder och Framtiden. Med koncernens stora förvaltande bolag – Poseidon, Bostadsbolaget och Familjebostäder – i spetsen ska koncernen nu på fem år vända utvecklingen i Bergsjön, Biskopsgården, Hammarkullen, Hjällbo, Lövgärdet och Tynnered. – Strategin är beslutad utifrån kommunfullmäktiges ambition att Göteborg inte ska ha några särskilt utsatta områden 2025, säger Terje Johansson, VD och koncernchef. Strategin ska skapa trygghet genom det koncernen kallar superförvaltning. I superförvaltningen ingår bland annat trygghetssäkring av koncernens fastigheter, riktiga hyresförhållanden i samtliga lägenheter, nolltolerans mot kriminell verksamhet och sophantering utan nedskräpning. Stora investeringar görs i nyproduktion och renovering. Koncernen planerar också för en social investeringsfond som ska stödja barn och ungdomar. Totalt har koncernen beredskap för att avsätta cirka 11 miljarder kronor för att genomföra strategin.