Omtanke 1
»Ju närmare hotet är sin egen familj och sig själ
v, desto större är risken för traumatisering« Ulf Gustavsson Ulf Gustavsson är medförfattare till boken Krig, tortyr och flykt. Han är leg psykolog och leg psykoterapeut och tidigare chef för ett behandlingscenter för flykt ingar. – Jag mötte bland annat en kille från Afganistan som mådde jättebra. Han var vältränad, socialt aktiv, hade flickvän, var ambitiös i skolan och trivdes hos familjen där han bodde. Problemet var att han fick avslag från Migrationsverket och blev också uppdaterad i ålder. Att han hade ett starkt socialt stöd och skötte om sig själv på ett bra sätt gjorde att han kunde hantera katastrofen bättre, säger Ulf Gustavsson, som var en av talarna på Traumadagen i Stockholm den 12 september. ATT STÄNDIGT HA ett hot om utvisning över sig kan ge kontinuerlig traumatisk stress. Man upplever situationen som överväldigande och känner sig maktlös när man inte kan påverka utfallet. – När man inte kan avvärja hotet kan stresshormoner fortsätta att utsöndras och även den känslomässiga reaktionen av rädsla och ångest kan kvarstå. Det är väldigt ohälsosamt att utsättas för en ständig oro. Ovissheten om man får stanna i landet eller inte är psykologiskt nedbrytande. Man kan känna hopplöshet och få tankar på självmord. Ett konstant stresspåslag kan ge fortsatt stress här och nu fast det egentligen är tidigare händelser som PTSD handlar om. Man kan få svårigheter att koncentrera sig, att varva ner, sova. Det kan vara svårt att göra val, man kan få psykosomatiska symptom som spänningar och värk. Ulf Gustavsson råder att försöka förmå dessa utsatta människor att skapa mening i livet med fokus på relationer, meningsfull sysselsättning, intressen och hälsa. – Relationer är alltid viktigt. Att känna förtroende för någon kan vara som en helande kraft. Tänk dig att du öppnar dina 22 | www.ssil.se armar och tar en litet steg framåt när du möter en utsatt människa som har varit på flykt. TRAUMA ÄR EN psykisk skada som inte går att lägga bakom sig utan den fortsätter att påverka individen. Han förklarar hur reaktionen i hjärnan ser ut: Via talamus samlas de perceptuella intrycken och skickas ut till amygdala, hjärnans ”brandvarnare” som med hjälp av hippocampus identifierar att hot föreligger. Budskapet om hot går vidare till hypotalamus och hjärnstammen, stresshormoner som kortisol och adrenalin frigörs och det autonoma nervsystemet ser till att mobilisera hela kroppen för att avvärja hotet. Andningen går upp i varv, puls och blodtryck ökar och musklerna fylls med blod. – Samtidigt skickar talamus också signaler till frontalloberna så att vårt medvetna uppmärksamhetsfokus smalnar av till att enbart gälla hotet här och nu. Vi har en nedärvd reaktion att reagera med kamp, flykt eller att stelna till. Reaktionen går väldigt fort. Hjärnan hinner inte reflektera över hur kroppen reagerar. Yttre hotbilder kan vara våld/ terror, övergrepp/våldtäkt, upprepad tortyr, ruvande hotbilder som till exempel bomb plan, uttalade hot, att bli vittne till att andra människor har dödats eller skadats, olyckor och naturkatastrofer. – Ju närmare hotet är sin egen familj och sig själv, desto större är risken för traumatisering. För ett barn förvärras situationen om föräldrarnas reaktion är stark. Har man vuxit upp i en otrygg miljö blir det också svårare att hantera skrämmande händelser, säger Ulf Gustavsson. PTSD, en ångest/stressproblematik till POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM, är följd av chockartade upplevelser. Diagnosen utgår från att individen har varit med om händelser som inneburit död, livsfara, alvarlig skada eller sexuellt våld. PTSD kännetecknas av att man återupplever det hemska och man reagerar som om hotet finns kvar och sker här och nu. – Det kan vara mardrömmar eller ett ljud, en doft eller liknande som utlöser stressen. Det gör att man väljer att undvika vissa situationer och därmed får en begränsning i sitt liv. Men om man aktivt försöker att inte tänka på de trauma tiska händelserna kan man förvärra dem. Missbruk och självskada är också ett undvikande beteende. Andra symptom är reaktioner som överspändhet och förändringar i tankar och sinnesstämning. Vid överspändhet går inte systemet ned i vila utan är i fortsatt anspänning. Det kan göra att man får svårt att somna eller orolig sömn, koncentrationssvårigheter, irratibilitet, vredesutbrott, muskelspänning, spänd vaksamhet.