Omtanke 1
Det är viktigt för individen att få uttrycka sorg
, oro, besvikelse. Lyssna och bekräfta. som sociala svårigheter, avskärmning och svårigheter att reglera känslor. – När traumat har lagt sig kan man undersöka om det finns andra problem. Utmaningarna ökar allt mer i kontakten med flyktingar. Fler nekas uppehållstillstånd, det utfärdas tidsbegränsade uppehållstillstånd, långvarig väntan och ovisshet. – I och med krympande ekonomi omvandlas gruppboenden till stödboenden och man har minskade resurser i form av vuxenkontakt och vardagligt stöd ute i kommunerna. Det råder ett hårdare flyktingklimat, administrering och avveckling, mindre av social omsorg. Skyddsnät dras bort, det sker omflyttningar mellan kommuner och boenden som leder till nya separationer och uppbrott, säger Ulf Gustavsson. PERSONALEN KAN OCKSÅ känna egen ovisshet om fortsatt anställning. Man kan själv fångas av ungdomarnas hopplöshet, maktlöshet och smärta. – Lägg energin på det som går att påverka. Fastna inte i det som inte går att påverka. Den unge är inte till hjälp av vuxna som driver egna agendor eller ger löften utan täckning. Vardaglig struktur, dygnsrutiner och förutsägbarhet är viktigt. Främja känslan av egenstyrning och kontroll, råder Ulf. Han poängterar att det är viktigt med information och fakta. Tid för samtal ger också ett värdefullt stöd. – Lyssna. Det är viktigt för individen att få uttrycka sorg, oro, besvikelse. Förmedla 24 | www.ssil.se empati, visa genuint intresse och ställ stödjande frågor. Vid tankar om att skada sig och ta livet av sig, ge möjlighet att uttrycka dessa tankar. Främja lojaliteten med nätverk, familj, föräldrar. Remittera till psykiatrin vid behov. »Förmedla empati, visa genuint intresse och ställ stödjande frågor« Att få avslag på asylansökan måste inte betyda att livet är slut, även om den unge kan känna så. – Det är viktigt att vi vuxna utgår från ett perspektiv av hopp. Tala om strategier på ett konkret plan: ”Vad är det bästa du kan göra Att stödja unga ensamkommande • Utgå från Migrationsverkets beslut. Den unge är inte hjälpt av vuxna som driver egna agendor eller ger löften utan täckning. • Ge information och fakta. • Vardaglig struktur, dygnsrutiner och förutsägbarhet viktigt. Se till att den unges liv fungerar här och nu. Främja känsla av egenstyrning och kontroll. • Tid för samtal. Att lyssna på den unge. Viktigt för den unge att få möjlighet att uttrycka sorg, oro, besvikelse. Salutogent att i en kris få sätta ord på känslor och upplevelser. Och för just nu, och efter ett återvändande?”. I Strömssunds kommun har man gjort en förstudie till ett projekt som heter Återvändande ensamkommande. Där framgår att många unga i återvändandeprocess inte känner sig sedda eller lyssnade till. De unga upplever att socialsekreterare, boendepersonal, gode män etc inte bryr sig om deras mående. ”Personalen har sagt att de inte brukar prata om sådana saker”. Intervjuer med de vuxna omkring ungdomarna visade ett engagemang, och samtidigt en osäkerhet kring hur man ska prata, okunskap kring konkreta ämnen som till exempel krisreaktioner och Migrationsverkets rutiner, osäkerhet kring yrkesroll och gränsen mellan stöd och behandling, samt egen vanmakt kring situationen. ● den vuxne – att förmedla empati, visa genuint intresse, lyssna, ställa stödjande frågor. • Meningsfulla aktiviteter. Fysisk aktivitet. Att ha roligt. • Ta kontakt med anhöriga/föräldrar om det är möjligt. • KASAM – begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet. En utmaning i krislägen... • Aktivitet istället för passivitet. • Vid tankar om att skada sig och ta livet av sig – ge möjlighet att uttrycka dessa tankar. Främja lojaliteten med nätverk, familj, föräldrar som en buffert mot att göra sig själv illa. • Vid behov remittera till psykiatri. • Förmedla ett hopp.