Tidningen Energi 1
Nyheter 12-punktslista för kraftvärme G I juli lä
mnade Energiföretagen in en 12-punktslista med konkreta förslag för att stärka kraft- och fjärrvärmen, där man bland annat efterlyser en sammanhållen strategi och tydligare styrmedel. Läs mer: energiforetagen.se Kraftvärmen spelar en viktig roll för den lokala effektbalansen. Bilden: Brista kraftvärmeverk utanför Märsta. Pressad kraftvärme går mot osäker framtid RAPPORT Kraftvärmekapaciteten kommer att minska fram till 2030. Lokalt kan detta bli riktigt kännbart, visar en färsk rapport från Profu. – Trots att kraftvärme är ett resurs och klimateffektivt sätt att producera el och fjärrvärme så är den satt under press. När vi genomförde en liknande studie 2005 pekade prognosen på en stor utbyggnad. Nu ser vi istället att det sker en liten minskning, säger John Johnsson, på konsult företaget Profu. Idag ligger den installerade eleffekten på 3 GW. 2030 kommer 200–400 MW av den kapaciteten ha fasats ut. Samtidigt ersätts anläggningar i nästan samma omfattning av nyinvesteringar enligt energiföretagen, så eleffekten blir omkring 2,8 GW. Det visar Profus rapport. Det är framför allt två orsaker till att energibolagen inte 12 NR 5 2019 TIDNINGEN ENERGI har en lika optimistisk syn på kraftvärmen framöver. Det handlar dels om låga energipriser, dels om förändringar i skatter och styrmedel som skapat en osäkerhet. Försämrade villkor Villkoren för kraftvärme har dessutom försämrats ytterligare sedan enkäten genomfördes, genom regeringens beslut om höjd kraftvärmebeskattning för fossila bränslen och Energimyndighetens förslag att införa av en tidsbegränsad stoppregel för elcertifikatsystemet. Det finns därmed en risk att utfasningar tidigareläggs och att intresset för nyinvesteringar minskar ytterligare. – Det finns en otydlighet vad politikerna vill med kraftvärmen och det leder till att energibolag tvekar kring nyinvesteringar, vilket givetvis inte är bra när det handlar om långsiktiga och kostsamma investeringar som är centrala för hela samhället. Lokala konsekvenser Om kraftvärmen inte byggs ut i så stor utsträckning som man tidigare prognosticerat får det på kort sikt inte så stora konsekvenser nationellt, då kraftvärmen bara står för 10 procent av den svenska elproduktionen. Däremot kan det få märkbara konsekvenser lokalt, särskilt i städer som riskerar effektbrist. I rapporten lyfter man därför fram flera åtgärder som behövs för att gynna kraftvärmen. – Vi ser ett utvidgat eller förtydligat lokalt effektansvar som en viktig åtgärd. Det skulle innebära att en aktör ansvarar för upphandling av effektresurser och kan kräva att energibolag kan avropa effekt. I gengäld får energibolaget ett ekonomiskt stöd för att ha denna funktion. – Det kan också vara motiverat med någon form av bidrag för ökad flexibilitet i kraftvärmen. Det kan handla om stöd till exempelvis värmeackumulatorer, direktkylning och kondens, säger John Johnsson som betonar kraftvärmens roll i takt med att elektrifieringen av samhället ökar: – Eftersom det rör sig om långa livslängder är det viktigt att det nu görs åtgärder för att gynna kraftvärmeutbyggnaden. ANN-SOFIE BORGLUND FOTO: HANS EKESTANG