Tidningen Energi 1
Nyheter Utrikes EU-parlamentets största partigrup
per G EPP – Europeiska folkpartiets grupp. Består av pro-europeiska konservativa (Moderaterna och Kristdemokraterna). G S&D – Progressiva förbundet av socialdemokrater (Socialdemokraterna). G Renew Europe – Tidigare ALDE. Består av liberala och socialliberala partier (Centerpartiet och Liberalerna). G De Gröna – Består av gröna och regionalistiska partier (Miljöpartiet). Det blåser gröna vindar i EU, men samtidigt finns en geografisk splittring. EU öppnar för tuffare klimatmål framöver POLITIK EU-valet blev en framgång för Renew Europe och De Gröna. Samtidigt vill EU-kommissionens nya ordförande skärpa klimatmålet till 55 procent till 2030. Det öppnar upp för en mer ambitiös europeisk klimatpolitik framöver. Både mittengruppen Renew Europe och De Gröna gick rejält framåt i årets val till Europarlamentet. En liknande trend kunde skönjas i EUkommissionen när Ursula von der Leyen valdes till ordförande, då hon presenterade överraskande ambitiösa klimatåtgärder. Främst ett strängare klimatmål, där EU:s koldioxidutsläpp ska minska med 55 procent till 2030 (från 1990 års nivåer). Detta då nuvarande mål – 40 procent – inte bedöms vara i linje med Parisavtalet och 2050visionen om klimatneutralitet. Hon vill också inkludera sjöfarten i handeln med utsläppsrätter samt fasa ut den fria tilldelningen för flyget. Daniel Wennick, chef för 18 NR 5 2019 TIDNINGEN ENERGI Energiföretagens Brysselkontor, säger att det finns goda förutsättningar att genomföra politiken i parlamentet. – Att få igenom ett lagförslag kräver 376 mandat, och om S&D, EPP och Renew Europe samarbetar har de en stabil majoritet med långt över 400. De Grönas mandat behövs alltså bara för ytterligare marginal, vilket dock kan vara bra att ha då det ofta förekommer att delegationer inte röstar med sina partigrupper. Djupa skillnader Geografisk splittring kan också sätta käppar i hjulet. Det är nämligen främst i väst som de gröna partierna har gått framåt, men Daniel Wennick menar att skillnaderna är djupare än så: – Partier från Östeuropa tenderar att rösta för mindre ambitiösa miljömål oavsett vilken partigrupp de tillhör. Därför är det extra viktigt att samarbetet har den här marginalen i sin röstövervikt. Ministerrådet har viktig roll Förutom i parlamentet måste klimatpolitiken också få stöd i EU:s ministerråd. – Ministerrådet är som andra kammaren i EU:s riksdag och mycket viktig för miljöfrågor. Här har högerregeringarna i Polen och Ungern varit utmaningar under lång tid, säger Daniel Wennick. Även Tyskland har under en period visat återhållsamhet, då landets stora energiutmaningar inneburit att de inte velat gå för snabbt framåt på EUnivå. Daniel Wennick menar dock att detta börjat vända. Även Polen och Ungern har ändrat hållning till viss del. – De brukar nu kräva ekonomiskt stöd för att genomföra miljölagstiftning snarare än helt ställa sig på tvären. Det är istället invandringsfrågorna som är viktigast för de här regeringarna. Båda stödde trots allt valet av von der Leyen. Nya affärsmöjligheter Sammanfattningsvis är det troligt att EU kommer föra mer ambitiös klimatpolitik framöver. Förutom redan presenterade förslag anser Daniel Wennick att det troligen kommer nya direktiv för att minska plastanvändning och gasförbrukning. – Det senare skulle kunna öka exportmöjligheterna för svensk fjärrvärme, konstaterar Daniel Wennick. LINUS OLIN FOTO: SHUTTERSTOCK