Tidningen Energi 1
Det är bra med kabel tills det blir ett fel någon
stans. Tomas Mörtberg skruvar lite på sig när han får frågan och trummar med fingrarna på bordet. – Det är ju en fråga om pengar och det är klart att vi skulle känna oss tryggare med Vattenfall som ägare än vad vi gjorde med Ekfors. Det är ju inte hugget i sten att vi alltid ska äga bolaget. Men, tillägger han: – Står jag inför valet att höja skatten eller sälja vårt elbolag så väljer jag nog en skattehöjning. Vid sidan av elnätet driver även Övertorneå Energi ett fjärrvärmeverk som till största delen förser kommunens lokaler med värme. Dessutom finns ett elhandelsbolag med 500 kunder. Inga av dessa verksamheter ger några större vinster utan är mest en service till invånarna. V i sätter oss i bilen och åker mot den lilla kraftstationen som Henrik Luttu gärna vill visa upp. På vägen passerar vi några av bolagets högspänningsledningar som går längs med väl röjda gator. Fördelen med att ha elnät i denna del av Norrland är att träden inte växer sig så höga. Blir det storm och träd faller över ledningar gör de inte så mycket skada. – Vi hittar platsen snabbt och kan lyfta av trädet, det är inte ens säkert att det blir ett avbrott, säger Henrik Luttu. Han är själv rätt skeptisk till att gräva ner kabel och bara en av bolagets 30 mil ligger i mark. – Det är bra med kabel tills det blir ett fel någonstans. I våras hade vi ett kabelfel och det tog oss minst fyrtio timmars arbete under tre dagar att leta, identifiera och åtgärda problemet. I bakhuvudet finns förstås också resonemang om hur mycket som är försvarligt att investera i ett område som under en lång tid varit avfolkningsbygd. På 1960talet bodde det runt 8 000 personer i Övertorneå kommun, idag är det 4 400 invånare, alltså nästan en halvering. Nu har man visserligen lika mycket in som utflyttning men födelsetalen är låga. – En fördel är att personalen blir kvar, man byter inte jobb hela tiden som i de större städerna. Det innebär att vi inte behöver lägga så mycket tid på att lära upp nytt folk. Det är en farlig bransch så vi kan inte låta folk utan tillräcklig kompetens ge sig på våra ledningar, säger Henrik Luttu. Framme vid kraftstationen går turbinen för fullt efter bra snösmältning och en del regn. Det är här vid Ekfors som ett första vattenkraftverk byggdes 1923 och startade elektrifieringen av Tornedalen. Det som nu är i drift byggdes 1958–1963 och bidrar inte med särskilt mycket kraft. Om Henrik Luttu och kommunalrådet Övertorneå Energi i siffror G Det kommunala bolaget Övertorneå Energi bildades 2014 när det tog över Ekfors Kraft. Övertorneå Energi ansvarar för eldistributionen inom Haparanda och Övertorneå kommuner. G Elnätet med 3 500 kunder har cirka 30 mil högspänningsledning. Distributionen under ett normalår är cirka 60 GWh. G I kommunens ägor finns även systerbolaget Övertorneå Energi Försäljning som levererar fjärrvärme i Övertorneå och är elleverantör till privatpersoner och företag. Tomas Mörtberg är överens om det mesta, så är denna kraftstation något de har olika åsikter om. Tomas Mörtberg vill gärna att Övertorneå ska profileras som en hållbar ekokommun och anser att det är bättre om man stänger ner verket och låter öringen vandra fritt. Till sådana åtgärder finns det också bidrag att söka som kan användas till att sätta upp vindkraft. Men i Henrik Luttus värld finns det ingen logik i att ta bort något som tillför el ut i nätet även om det bara är små mängder. – Jag har svårt att förstå svensk energipolitik där man säger att allt mer ska elektrifieras i samhället, som vägtrafiken, samtidigt som man vill ta bort kärnkraft och även andra källor. Det går inte om man ska få energibalansen att gå ihop. TIDNINGEN ENERGI NR 5 2019 47