Omtanke 1
Mindre barn har lättare att uttrycka sig genom at
t rita. – Barn vet ofta mer än vad man tror, så man behöver utgå från att barnet har uppfattat våldet. Det är ofta tabu även inom familjen att prata om våldet. Det behöver vi bryta, säger Denise. Barnet får en nalle, vilket ger ökad trygghet i den svåra situationen. Många har inte fått med sig så mycket packning när de kommer, så det underlättar. De får också installera sig i sin lägenhet där det finns leksaker och böcker till barnet. – Det är viktigare än man tror att barnet har något att sysselsätta sig med. BARNET ERBJUDS SEDAN stödsamtal och hjälp att komma igång med aktiviteter och en meningsfull fritid. – Det är viktigt att snabbt komma in i en fungerande vardag, det är en stark skyddsfaktor i krissituationer. Barnet kanske vill spela fotboll, fiol eller vad de nu har gjort tidigare. De får börja skola eller förskola så snart som möjligt och vi hjälper till med det praktiska som behövs när barnet har skyddade personuppgifter. 22 | www.ssil.se »Barn vet ofta mer än vad man tror, så man behöver utgå från att barnet har uppfattat våldet« Både barnet och den trygga vuxna får enskilda samtal med sin kontaktperson. I första hand är det Denise som arbetar med stödet till barnen. – Vi erbjuder Trappansamtal, men det är inte alla barn som är i behov av just Trappansamtal. Alla barn erbjuds dock individuellt anpassade stödsamtal. Vissa barn är mer påverkade av sina våldsupplevelser än andra. Tydliga traumatecken hos barn kan vara sömnsvårigheter, kissa i sängen eller svårt att äta. Hon berättar att barnen till en början brukar vara oroliga och kan ha svårt att koncentrera sig i samtal. Traumatiserade barns beteende kan likna symtomen för adhd. – Alla barns situation ser olika ut och var och en har olika skydds- och riskfaktorer som påverkar hur barnet reagerar på våldet. Skyddsfaktorer kan till exempel vara att ha andra trygga vuxna omkring sig, att ha ett nätverk och att vara duktig i skolan. EN BRA BÖRJAN för krisbearbetning är Trappan-metoden, som är speciellt framtagen för barn som bevittnad våld i nära relation. Det är 8-10 samtal som syftar till att minska risken för psykisk ohälsa och motverka negativ utveckling, till exempel PTSD. – Trappan består av tre steg. 1 är kontakt, då vi bygger upp ett förtroende och en relation med barnet. Det tar lite längre tid för barn än för vuxna. Steg 2 är rekonstruktion. Barnet får välja ut en våldshändelse som särskilt sitter kvar i minnet. Vi ritar upp rummen och så får barnet beskriva vad som hände innan, under tiden och efter. Vad mamma och pappa gjorde