Omtanke 1
SSIL UTBILDNING »När pojken deltar i ett hedersbr
ott visar han att han är mogen att axla ansvaret för familjens heder« längda arm när det gäller kontroll och straff, säger Charlotta Donohue, universitetsadjunkt och föreläsare. Hon talade om hedersvåld under SSIL utbildningsdag i Sundsvall den 14 mars. – Pojkarna är både offer och förövare. De begränsas genom att de förväntas hålla koll på sina systrar. Det är ett uppdrag, en roll. Det här leder till vanmakt hos pojken, som inte kan sätta sig upp mot pappan. När pojken deltar i ett hedersbrott visar han att han är mogen att axla ansvaret för familjens heder. Den handlingen betraktas som att man tagit ett steg upp i hierarkin. CHARLOTTA DONOHUE BERÄTTAR att i Norge arbetar man på ett annat sätt där det finns verksamheter riktade till killar. Hon har själv deltagit i en följeforskning om hur Shanazi hjältar i Gävle förebygger och motverkar hedersrelaterat våld. Verksamheten utbildar pojkar som blir ambassadörer för att sprida kunskapen vidare. En studie från Turkiet visar att man beDet är viktigt att förstå hedersrelaterat våld och förtryck för att kunna upptäcka och motverka det. Kärnan i hederskontexten handlar om att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet för att bevara familjens anseende. Från förpuberteten börjar flickors friCharlotta Donohue. het begränsas genom att inte få röra sig fritt, klä sig som de vill eller umgås med vänner. Om flickan börjar tänja på gränserna eskalerar våldet. – Det man inte pratar så mycket om är hur pojkarna drabbas. De kan tyckas ha mer frihet eftersom de inte begränsas på samma sätt, men de blir pappans förhöver bearbeta pojkar så pass tidigt som i förskoleåldern för att hedersvåldet ska kunna motverkas. En annan avgörande faktor för att bryta mönster är om unga killar inser att de också är offer för hedersförtrycket. En annan väg för att kunna nå fram till en pojke vars uppgift är att kontrollera sin syster är om relationen mellan syskonen är stark. Under sin föreläsning delar Charlotta med sig av en berättelse från en kille i övre tonåren. Han kom till Sverige fyra månader före sin mamma och sina småsyskon. Pappan var död. När den äldsta systern börjar skolan och vill göra samma sak som svenska tjejer startar problemen. ”Mamma ville att jag skulle vakta på henne, se vad hon gjorde, vilka hon pratade med och sådär. Mamma sa att min syster skämde ut släkten och att min morbror tänkte resa till Sverige och ta med sig henne tillbaka om min mamma inte fick kontroll. Min syster och jag var vänner förut men det är vi inte längre eftersom jag måste kontrollera henne. Jag har förlorat min syster.” – Mamman är ofta en del av synsättet och bildar en allians med den äldsta sonen. Även om pappan inte finns med i bilden så finns det dessutom släktingar kvar i hemlandet som styr. Genom större nätverk så får de reda på hur det ligger till. Dotterns skamlösa beteende ses av släkten som moderns misslyckande. POJKAR KAN ENLIGT Charlotta redan i 6-7 årsåldern få lära sig att hålla koll på sin mamma. Om hon pratade med någon man på väg till och från förskolan eller liknande. – Genom min forskning fick jag ta del av information som belyser hur pojkar vid 7-8 års ålder blir mer och mer initierade i den manliga världen. Från att tidigare mest ha spenderat tid med kvinnorna i släkten får de börja följa med sin pappa och de manliga släktingarna när de går på exempelvis fotboll, café eller andra sociala sammanhang. De får aldrig ifrågasätta pappans auktoritet. Jämställdhetsmyndigheten har granskat hur kommuner arbetar med hedersrelaterat våld (HRV) och där framgår det att det skiljer sig mellan kommuner när det gäller kunskap, fortbildning, förebyggande arbete och insatser. 50 procent av de svarande uppger att de har god kunskap om HRV men saknade insatser och riskbedömningsinstrument. Nio av tio yrkesverksamma inom både socialtjänsten och rättsväsendet uppger att de saknar resurser att hantera dessa ärenden. – De största utmaningarna som professionella har när det gäller hedersvåld är att dessa ärenden är mer komplexa än andra ärenden. Barnet tar ofta tillbaka sina uppgifter om vad de har utsatts för. Man känner en osäkerhet i att göra rättssäkra bedömningar och man kan också utsättas för hot, säger Charlotta Donohue. Hon nämner några goda exempel, bland annat hur man i Söderhamns kommun med gott resultat har byggt upp en www.ssil.se | 49