Omtanke 1
Cristian Alcarruz, Magnus Johansson och Sascha Ab
delnabi på Rolfs Kök. »De har fått både en och två chanser och lyckats. Vi kan faktiskt ha räddat liv.« Sascha Abdelnabi varit tillräckligt starkt. Och de har då fått andra insatser, säger han. DE ÄR ALLA tre måna om att lyfta vikten av att ungdomarna känner att de lyckas. Att han eller hon får uppskattning och feedback för det de presterar, för att självförtroendet ska växa. – Jag lägger mycket tid på att inspirera och hitta en passande nivå för ungdomen. Ju mer de klarar av på listan där det står vad som dagligen ska göras, desto stoltare blir de. De växer ju enormt av det. Jag önskar själv att jag hade haft möjligheten till en sån här utbildning när jag var 15 år och hamnade i trubbel, säger Cristian. – Ja, man växer ju av den direktbekräftelse man får när man lagar mat åt någon. “Vad gott det här var, eller vad fint du gjort”. Du får belöningen direkt. Och det passar ju de här ungdomarna, säger Magnus. Det är socialtjänsten som bedömer om ungdomen beviljas insatsen att få gå Kock på gång-utbildningen. Beslutet utvärderas var tredje månad och fungerar allt så beslutas insatsen för ytterligare tre månader och så vidare, tills man genomgått hela utbildningen. – Beslutet som tas går under öppenvårdsinsats. Ibland beställer socialtjänsten även en jourhemsplats eller stödboende för ungdomen som ett samarbetande företag hjälper till med. FÖR ATT GÅ lärlingsutbildningen behövs ett matintresse. Cristian menar att det finns många ingångar till samtal och umgänge, när det gäller mat och smakupplevelser. – Att äta väcker både upplevelser och minnen som man kan dela med varandra. Det kan vara betydelsefullt för ungdomar som till exempel är traumatiserade och ser allting i grått, tror han. – Och gemenskapen, det sociala kapitalet, som de kanske inte upplevt hemma, kan vara väldigt värdefullt, tillägger Sascha. I framtiden hoppas de att fler ungdomar ska vilja gå utbildningen och de jobbar framåt med full kraft för att göra skillnad, och hjälpa så många som möjligt. – Restaurangerna skriker efter duktiga kockar. Det här kan vara vägen in i ett väldigt bra jobb, både här i Sverige eller utomlands, säger Sascha. Jonas Appelgren, 18 år kommer från Ånge. Han har gått lite mer än halva utbildningen och trivs bra. Han säger att han förändrats sen han började. – Vi är som en stor familj här och vi skrattar och har kul. Jag har blivit vänligare och mer social. Innan mådde jag dåligt och livet var jobbigt. Det var en del alkohol, droger och misär. Jag bråkade med mina föräldrar och det var trubbel i skolan. Jag har fått en andra chans. Jag känner mig tryggare i min vardag och mår bättre överlag. I framtiden skulle han vilja jobba utomlands. – Jag har mina blickar på Spanien för kulturens skull. Men jag funderar också på Sydafrika, jag har en del vänner därifrån och maten är spännande. Han tycker om att experimentera med kött och grönsaker och lagar helst husmanskost. – Husmanskost, fast på ett finare sätt, som vi gör här, säger han. www.ssil.se | 47