Omtanke 1
och vart i hemmet som händelsen utspelade sig. En
ligt Denise är Trappan en metod där barnet får möjlighet att berätta om våldshändelsen från början till slut så att historien minnen får ett sammanhang. – När vi har varit med om en kris kommer ofta minnesbilderna som fragment. Att sätta ihop bitarna har en lugnande effekt. SMÅ BARN FÅR hjälp att uttrycka sina känslor genom att leka och rita. Det finns mycket material som man kan ha som stöd, även böcker som gör att det går lättare att prata om ämnet. Steg 3 är kunskap. Här pratar man med barnet om vanliga reaktioner på våld och man pratar säkerhet med barnet, utifrån den individuella situationen. – Det är ofta en oviss tid när man befinner sig i skyddat boende, men vi försöker vara tydliga och ge kunskap om det vi kan. Ibland är den våldsutövande föräldern häktad och det kan bli aktuellt med polisförhör med barnet. Då kan vi ibland följa med barn på polisförhör för att det ska kännas tryggt för barnet. 24 | www.ssil.se »När vi har varit med om en kris kommer ofta minnesbilderna som fragment. Att sätta ihop bitarna har en lugnande effekt« Avslutningsvis bjuder man in den trygga föräldern till en sammanfattning över hur samtalen har gått. Det som har sagts stannar mellan barnet och dennes kontaktperson, men barnet kan vilja visa teckningar och liknande. DENISE BERÄTTAR OM en flicka som var så glad när hon skulle på sitt Trappan-samtal. ”Nu ska jag på möte”, sa hon stolt till sin mamma. – Annars är det mest kvinnorna som går på sina samtal och möten, men barnen är lika viktiga. De känner att vi verkligen tycker det. Det är till största del kvinnor med barn som söker skydd, men det finns också män med barn. – Det finns många olika typer av våld; fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och latent våld. Män som utsätts för våld av sina partners uppger oftare att de varit mer utsatta för psykiskt våld än fysiskt. Kvinnor som söker hjälp för våld i nära relationer har ofta varit utsatta för fysiskt våld, och många gånger handlar det om en kombination av flera typer av våld i relationen. Det står i socialtjänstlagen att kommunen har en skyldighet att ge stöd och skydd till alla som utsatts för våld. I och med den senaste lagändringen när det gäller placeringsbeslut för barnen behöver alla skyddade boenden hantera dessa genom att dokumentera, upprätta en egen genomförandeplan för barnets placering och följa upp. – En förhoppning som jag har är att en ökad dokumentation om barnet skulle kunna användas i rättsprocesser i både brottmål och vårdnadstvister så att inte barn tvingas till umgänge med sin förövare. Det råder en stor kunskapsbrist om våld i nära relation inom domstolen. De senaste lagändringarna är ett steg i rätt riktning, avslutar Denise Melin Sant.