Svensk Jakt Redaktören
Svensk Jakt Jakt i Ryssland
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnyheter
Svensk Jakt Bäverjakt
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av vakumförpackare
Svensk Jakt Dovviltets år
Svensk Jakt Viltvård
Svensk Jakt Guldbockar
Svensk Jakt Rensäker foderautomat
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Hälgeserien
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser BERNTS BETRAKTELSE
R Jösseburgare – var god dröj! Bernt Karlsson Journalist och författare, värvades till Svensk Jakt 1992. Har varit verksam som jaktpolitisk redaktör och sedermera Norrlands redaktör. ” Jag kan skriva om hur man gör hamburgare på hare!” Det var jaktvårdskonsulent Jimmy Nyman som erbjöd sig. Vi satt i en arbetsgrupp i färd med att planera den jubileumsskrift som skulle manifestera Västerbottens läns jaktvårdsförenings hundraåriga tillvaro. Så länge jag har jobbat på jakttidningar är en av de tydligaste ”Vi inleder alltså med ett harjaktsreportage och skjuter en hare.” trenderna hur intresset för viltmat vuxit sig allt starkare. Så det var förstås välbetänkt av Jimmy att lägga till någonting om hur man tillreder vilt i vår bok. Och varför inte satsa på ett traditionellt, väster bottniskt villebråd som angår jägare från kust till fjäll. Men hur hade Jimmy tänkt sig det hela? Jo, man skulle ha två recept. Det ena från tiden för jaktvårdsföreningens födelse, det andra från nutid. Jämförelsen mellan de två skulle dels spegla utvecklingen i jägarköket, dels bli en trevlig läsupplevelse. Jimmy fick givetvis uppdraget. I tidningen Idun från 1911 letade han fram ett recept på stuvad hare av hushållslärarinnan Elisabeth Östman. Mot detta ställdes hans eget recept på så kallade Jösseburgare med hembakat hamburgerbröd, timjancrème, picklad rödlök och friterad sötpotatis. Resultatet blev bra, mycket bra. Inte bara uppslaget i boken med de två recepten utan också själva Jösseburgaren. Sedan jag fått smaka en sådan föreslog jag Jimmy att presentera denna delikatess för en bredare publik. Varför inte i form av en artikel i den framstående tidningen Svensk Jakt? – Men då måste vi förstås ta allt från grunden, förklar ade jag. Tillkomsten av en Jösseburgare börjar ju med att man ger sig ut i skogen och tar livet av en hare. Vi inleder alltså med ett harjaktsreportage och skjuter en hare. Jag fotar och skriver. – Inga problem, svarade Jimmy. Min kompis Fredrik har en jättebra stövare. Vi jagar praktiskt taget varje helg under säsongen och har drev nästan varje gång. Enligt alla harjägares sed hade också de flesta hararna fått passera utan att bli påskjutna – och det fanns gott om dem. Att vi skulle skjuta en hare var mest en formsak. Förväntansfull infann jag mig hos Jimmy och Fredrik ILLUSTRATION: AAKE NYSTEDT SVENSK JAKT Nr 5 2021 97 medan det ännu var säckmörkt. Det var den sista lovliga dagen på hare och vi skulle jaga i Legdeå nära Västerbottens havskust. Hunden tog upp, drevet gick och haren buktade som harar brukar. Både Jimmy och jag såg den, men alltid på för långt håll. Drevet slutade bland sommar stugorna nere vid havet. Förmodligen hade haren krupit under. Fredrik tyckte att vi skulle försöka på en ny, och så blev det. Nytt upptag och drev – men den här gången var det en räv som försvann i tangentens riktning. Den korta februaridagen för beredde sig för att ta slut och har man inte fått något gäller Ulf Lindroths arbetsregel: ingenting skjutet – ingenting skrivet. – Ingen fara, tröstade Jimmy. Vi gör ett nytt försök till hösten i stället. Kanske redan medan det är barmark. Men barmarkshösten är den värdefullaste perioden även för jakt på annat vilt än hare och eftersom Fredrik också betjänar uppdraget som älgjaktledare i byn dröjde nästa jaktförsök till efter nyår. En decimeter nysnö hade klätt skogen i vitt och terrängen såg ut som ett julkort. Stövaren tog upp direkt och drevet buktade fint. Både Fredrik och Jimmy såg haren, men kom inte åt att skjuta. När den fått nog av oss gav den sig ut på havsisen i riktning mot närmaste ö och Fredrik fann för gott att koppla. Följande dygn kom det första av de två stora snöoväder som på kort tid dränkte Västerbottens kustland i en och en halv meter snö. Harjaktssäsongen var slut. Än i dag vet jag alltså inte hur det går till att skjuta en hare för att framställa Jösseburgare och fram till dess får läsarna tålmodigt vänta på receptet.
Svensk Jakt Nästa nummer