Marknad Örebro 1
VETENSKAPLIGT Att en allt större del av det svens
ka transportnätet styrs digitalt och drivs av allt fler privata aktörer ger många fördelar. Men det öppnar också för nya sårbarheter i trafiksystemen. FOI UTREDER RISKER I TRANSPORT SYSTEMEN FOTO: PEXELS I takt med ökade privatiseringar och digitalisering kan det bli lättare att störa eller sabotera det svenska transportsystemet, inte minst som del i en gråzonsproblematik. FOI har på uppdrag av Trafikverket genomfört en studie kring risker och hur de kan bemötas. Fungerande transportsystem som kan frakta människor och varor inom landet eller över landsgränser är en av det öppna samhällets grundpelare. Att en allt större del av det svenska transportnätet styrs digitalt och drivs av allt fler privata aktörer ger många fördelar. Men det öppnar också för nya sårbarheter i trafiksystemen. Exempelvis drabbades rederijätten Maersk av en cyberattack som gav företaget miljardkostnader. Om någon lyckas korrumpera it-systemen på ett fartyg, kan vi få se liknande scener som de från Suezkanalen i mars 2021. Riskerna blir fler i tider av gråzonsproblematik, där främmande makt ständigt vill testa svensk beredskap. – Ett exempel på risk är upphandlingar där det kan vara svårt att veta varifrån personal eller material kommer. Det skulle kunna innebära att det byggs in sårbarheter eller informationslänkar till en annan stat i systemen, säger Ester Veibäck, som skrivit rapporten, Gråzonsproblematik och hybrida hot i transportsystemet, tillsammans med Ann-Sofie Stenérus Dover och Anna McWilliams. En slutsats som forskarna drar är att det finns starka beroenden mellan transportslagen. Vilket både är en sårbarhet och en styrka. – Det ger en god redundans eftersom trafikslagen kan ersätta varandra, om tågen står stilla går det att köra gods på lastbil. Men digitala störningar kan få stora konsekvenser för alla trafikslag samtidigt. Det behöver inte ens vara riktat mot transportsystemet, det kan lika gärna vara mot betal- eller energi36 system, säger Ester Veibäck. Tillgängligheten till transportsystemen gör dem också sårbara. – De ligger öppna för de flesta, det är bara att knalla in på en station och man kan lätt komma åt tågen. Öppenheten är dock en förutsättning för att kunna använda transportsystemen, säger Anna McWilliams. Svårigheten med gråzonsproblematik är att det är svårt att avgöra vad och vem som har skapat ett problem. Är det ett sabotage från främmande makt? Ett busstreck? Eller ett mjukvarufel? I rapporten utgår FOI-forskarna från attacker från en antagonist, i första hand en främmande makt. – Cyberattacker ser vi dagligen, men det flesta hinner man möta. Sedan är det svårt att se den exakta omfattningen, många företag vill inte berätta eftersom det skulle blotta säkerhetsluckor, säger Anna McWilliams. Främmande makt kan ha många avsikter med att rikta gråzonsproblematik mot transportsystemen. – Det kan vara att öva och testa sin förmåga inför något större. Det kan också vara att påverka svensk utrikespolitik, om vi exempelvis involverar oss i en konflikt i ett land. Eller bara för att skapa oro och underminera förtroendet för samhället, säger Anna McWilliams. Men ibland är det verkligen ett busstreck, som när en tonåring lyckades bygga en fjärrkontroll som fick spårvagnar att byta spår och kollidera. Detta inträffade i den polska staden Łodz. – Att ingen vet säkert är en poäng när man vill skapa en osäkerhet i samhället, säger Ester Veibäck. FOI-forskarna avslutar rapporten med ett antal reflektioner kring hur beredskapen kan stärkas. De hoppas kunna fortsätta sin forskning eftersom medvetenheten inom transportsektorn är varierande, exempelvis har flyg och sjöfart en god beredskap medan andra delar av sektorn har en lägre beredskap. Det finns dessutom mindre enskilda aktörer som knappt vet om att de är en del av ett civilt försvar. ® Den vanligaste kognitiva nedsättningen som rapporterades var svårigheter att lagra nya minnen. HJÄRNDIMMA VID LÅNGTIDSCOVID KAN HÅLLA PÅ MER ÄN SJU MÅNADER FOTO: PEXELS Hjärndimma, som ses hos patienter med långtids-Covid kan hålla på mer än sju månader, enligt en nyligen publicerad studie publicerad i JAMA Network Open. Forskare vid Icahn School of Medicine vid Mount Sinai testade 740 patienter som haft Covid. Medelåldern för patientgruppen var 49 och alla hade testats positivt för coronaviruset. Efter att ha justerat resultaten för etnicitet, rökning, BMI, samsjukligheter och depression, fann forskarna en hög andel kognitiv dysfunktion 7,6 månader efter att patienterna fick coronaviruset. Den vanligaste kognitiva nedsättningen som rapporterades var svårigheter att lagra nya minnen, vilket drabbade nästan en fjärdedel av patienterna. Samtidigt hade 23 procent av patienterna svårigheter med minnesåterkallelse, 20 procent med få ett fly i testerna, 18 procent med bearbetningshastighet, 16 procent med verkställande funktion och 15 procent med fonemiskt flyt. Forskarna fann också att patienter inlagda på sjukhus med Covid-19 var mer benägna att ha svårigheter med uppmärksamhet, verkställande funktion, minneskodning och minneshämtning än de som behandlades som öppenvårdspatienter. – Det är hjärtskärande att se unga patienter med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar. Vissa patienter säger att de inte kan fungera, de kan inte tänka, deras minne är nedsatt, de blir förvirrade när de kör bil och vet inte hur de kom dit, kommenterar studieförfattaren Helen Lavretsky, professor i psykiatri och chef för UCLA Post-Covid Clinic. ®