Omtanke 1
Lotta Borg Skoglund kunde inte låta bli att börja
forska. Hon tycker att vi alltid ska vara beredda att omvärdera vår kunskap. »Forskningen ger en ödmjukhet inför att man inte vet och förstår allt« Det var något som låg nära till hands och kändes naturligt, men hon var ganska rebellisk som tonåring och ville göra precis tvärt om. – Jag ville vara duktig, få bra betyg och en bra utbildning, så då valde jag ekonomi och Handelshögskolan fast jag inte direkt hade något intresse för det. Jag fattade absolut ingenting. Jag hoppade av efter en termin och kände mig så misslyckad. Jag sökte in på läkarlinjen, men tänkte ändå att jag inte skulle bli läkare. Det var ändå något som lockade med att få jobba med människor. Skärgårdsdoktorn var ett favoritprogram som gick på tv då och jag älskade båtar, så jag sökte mig till Läkarbåten och fick en tjänst där som allmänläkare. Pappa var psykiatriker, så det skulle jag i alla fall inte bli, säger Lotta med ett leende. Hon hade några fantastiska år på Läkarbåten där hon fick hålla på med sitt största intresse och samtidigt träffa alla sorters människor i alla åldrar. – Samtal är det bästa jag vet. Genom samtalet kan vill tillsammans med patienten komma fram till en väg framåt och det samtalet har så stor betydelse för den övriga hälsan. Därför blev det ändå psykiatrin som Lotta sökte sig och hon kunde inte låta bli att forska. – Jag hade gjort allt för att inte bli som min pappa och så blev jag som en kopia av honom. Jag hade lätt för det här och hade verkligen hittat rätt. Jag kände att om det jag gör kan vara bra för någon annan, att det kan göra skillnad, då får jag vara nöjd. 2015 skrev hon en avhandling om adhd och beroende. Hon intresserade sig för varför vissa fastnar i beroende mycket lättare än andra. Hon ingick i en forskningsgrupp som redan hade mycket kunskap och konsekvenserna av beroende och adhd. – Forskningen ger en ödmjukhet inför att man inte vet och förstår allt. Vi behöver lyssna på den vi möter och vara beredda att omvärdera vår kunskap. Det blir särskilt tydligt när man tänker på hur världen ser ut idag och till exempel lyssnar på hur olika rapportering från kriget i Ukraina kan vara beroende på vilken sida av kriget man står på. ÄVEN BEHANDLING FÖR adhd är utformad efter den manliga normen. Enligt Lotta Borg Skoglund så behöver vi förstå människans hormonella system, som är olika för män och kvinnor. Kvinnans hormonella system är i konstant förändring. Hormonnivåerna ökar vid pubertet, sedan vid varje månatliga menscykel, vid graviditeten och så går den ned vid klimakteriet. Män har en mer stabil hormonnivå genom större delar av sina liv. – Det är vid puberteten som adhd hos unga kvinnor ofta blir mer synlig, men det vi ser då är oftast inte adhd:n i sig utan oftare samsjukligheten i form av ångest, depression eller ätstörning. Det är vanligt att bara se konsekvenserna och så missar vi adhd:n igen. Problemen avfärdas som bara hormonella. Övriga konsekvenser som är vanliga hos unga kvinnor med adhd är självskadebeteende, sexuell utsatthet, tonårsgraviditet, mobbning, rökning och utbrändhet. Hos unga män är det högre risk att de hoppar av skolan, hamnar i missbruk och kriminalitet. Hos både tjejer och killar finns ökade risker för suicid, olyckor, depression, arbetslöshet, ekonomiska svårigheter och socialt utanförskap. Lotta Borg Skoglund vill öka förståelsen i skolan, hos föräldrar, på arbetsplatser. – Vi måste lyssna på de flickor som presterar, är under konstant stress och har svårt att få livspusslet att gå ihop. Vi måste tänka att ångest och ätstörning kan vara adhd och vi måste tänka på att även vuxna kan ha adhd. De som konsekvent har www.ssil.se | 13