Omtanke 1
SKYDDAT BOENDE Två tredjedelar av de intervjuade
kvinnorna hade diagnosticerats med PTSD och även flera av barnen. Foto: Getty Images Brister gör att skyddade identiteter röjs Våldsutsatta personer med skyddad identitet får inte tillräckligt bra stöd och skydd. Det visar en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten som bland annat rekommenderar att våldsutsatta ska få en egen stödperson och att kunskapen om ekonomiskt våld behöver höjas. Att leva med sekretessmarkering eller skyddade personuppgifter innebär att ständigt ha ett överhängande hot mot sig att bli hittad av sin förövare. Dessutom gör det att vardagen begränsas när man inte har möjlighet att uppge sina personuppgifter. Jämställdhetsmyndigheten beskriver en svår livssituation för våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter. Förutom vardagliga svårigheter finns den psykiska och ekonomiska utsattheten kvar. I en ny undersökning som bygger på forskning, uppgifter från myndigheter och djupintervjuer visar man att myndigheterna inte ger tillräckligt bra stöd och skydd till personer med skyddad identitet. Dessutom gör brister i rutiner att personuppgifter röjs. – Konsekvenserna av att någon råkat 16 | www.ssil.se göra fel på socialtjänsten eller en myndighet blir oerhört stora för kvinnorna och barnen. Många tvingas flytta och riva upp allt i sitt liv. De berättar om en ständig oro för att våldsutövaren ska söka upp dem, säger Sophie Nilsson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten. Av de 86 intervjuade kvinnorna hade nästan alla varit utsatta för våld av en partner under lång tid, allt från fem till tjugofyra år. De har varit utsatta för fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, sexualiserat och materiellt våld i olika omfattning. 20 procent av de intervjuade kvinnorna är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Konsekvenserna av våldet är bland annat att två tredjedelar av kvinnorna diagnosticerats med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och så även flera av barnen. Av intervjuerna framkom att nästan alla kvinnor hade polisanmält våldsutövaren. Många av kvinnorna hade berättat om sin våldsutsatthet för andra yrkesverksamma och närstående. Anmälan om barn som far illa hade gjorts till socialnämnden gällande cirka hälften av kvinnornas barn. Uppgifter från de intervjuade kvinnorna visar att mer hade kunnat göras av samhället i ett tidigare skede för att förhindra ytterligare våld. Bland annat påpekas att det uppstår ett glapp mellan det att socialnämnden får kännedom om våldsutsattheten, fram till dess att behov av insatser utretts och beviljats. – Barn med skyddade personuppgifter har ibland umgänge med en våldsutövande förälder. Vi konstaterar att det är högst olämpligt. Barns rättigheter behöver stärkas och tillvaratas i högre grad. Vi rekommenderar också att de här kvinnorna och barnen kan få en kontaktperson så att de får hjälp med myndighetskontakter, säger Sophie Nilsson. – De män som utövar våld och hot mot kvinnor och barn bör oftare än i dag dömas för sina brott. På så sätt behöver färre personer flytta eller leva med skyddade personuppgifter. Vi ser att bristen på ett stadigt boende till kvinnor som lever med skyddade personuppgifter är ett allvarligt problem. Ett tryggt boende är avgörande för att kunna upprätthålla skyddet och en förutsättning för en fungerande livssituation, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten. KÄLLA: JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN