Kingsize 1
”Det är mycket dans och feststämning på albumet.”
hade hål i alla kläder. Min mormor jobbade på Erikshjälpen i Spånga och jag köpte en Lyle and Scott-pullover. Jag klippte ut märket och satte det på ett linne som jag hade och bara “kolla!”, skitstolt. Det är faktiskt helt rimligt. — Det är också så älskvärt. Det var en sådan kontrast för mig i den åldern. Jag växte upp i Akalla och bodde där från att jag var 4 till 16. Samtidigt gick jag på Adolf Fredriks musikklasser vilket är en väldigt posh skola. Man ville passa in i båda världarna. Hur var det? — Jag blev medveten om vilken klass vi tillhörde när jag var tio år gammal. Jag hade vänner med hus där det gick en hiss upp till entrén. Hemma hade vi ibland knappt råd att äta mat, så jag åt hos mormor och morfar. Det var ganska grovt. På sin ena arm har Daniela en tatuering av namnet Rathana skrivet på thailändska. Hennes mamma och bror har en likadan. Låten ”Rathana”, från Danielas första och hittills enda EP ”Halva vägen fri”, handlar om hennes mamma. I lägenheten på Södermalm i Stockholm står prylar staplade överallt. Utvalda jackor och klänningar hänger utanpå garderoberna och på ytterdörrens insida sitter ett stort collage av fotografier som ger en fingervisning om vilka som bor där. Det är personligt och mysigt. Daniela Rathana verkar inte ha några problem alls med att bjuda in ett helt team till sitt hem när vi knackar på för omslagsfotografering och tillhörande intervju. Daniela stylar håret framför badrumsspegeln, och sätter sig sedan i köket för att bli sminkad. Den första looken för dagen är farstaglitter, vilket också råkar vara namnet på det andra spåret av hennes kommande album ”Rathana Club”. Till skillnad från de allra flesta som någon gång slängt sig med uttrycket associerar hon inte farstaglitter med något negativt. — Det började med att min kompis My hade varit på en fest och överhört ett samtal där en kille sa att hans stil på tjejer är farstaglitter. Jag kände att det var det bästa jag hört i mitt liv. Det har verkligen stannat kvar i mig. Tanken om att man vill se dyr ut men har inga pengar. Jag har varit och är en sån person och hela stilen har 90-tals-associationer, vilket också är så inne nu. Det används fortfarande som ett skällsord vilket är så weird för det är en stil som många har. Jag ville claima det ordet. I ”Farstaglitter” sjunger Daniela om att blanda vodka med multivitaminjuice, baxa från Glitter och hålla huvudet högt när man går med sin farstaglitter-stil. Det känns som en hyllningslåt till alla som varit tonåring på 2000-talet. Hur var du som 15-åring? — Jag var gatubarn. När jag började röka plockade jag fimpar och samlade i ett ciggpaket och baxade och hela den grejen; festade, vodkabilen, Playahead. Jag var en sökare och väldigt fjortis. Jag var väldigt ledsen och hade mycket ångest. Rebellisk. Jag var så jobbig, men också nice. Jag tror att jag skulle tycka om mig själv om jag fick träffa mig som 15-åring. Jag var verkligen en farstaglitter-tjej, men i Akalla. En kompis till mig brukade sno jeans från Gina Tricot och riva ut larmet. Alla byxor hade hål i sig. — Det gjorde vi också! Det var ju det, man Under de senaste två åren har Daniela jobbat på sitt debutalbum ”Rathana Club” som ska släppas den 24 september. — Jag skrev ”Halva vägen fri” tillsammans med min fästman (Mats “Masaka” Sandahl, red.anm), Prins Daniel, Leo Salomon och Oskar Linnros. Den skrevs i nutid kan man säga, jag skrev om det som hände mig under den perioden. Jag mådde väldigt dåligt och hade precis gått igenom ett breakup. Nu två år senare är jag så kär att jag håller på att sprängas, min baby daddy har gått ner på knä framför mig och jag har varit tvungen att stanna upp och sakta ner på grund av pandemin. Jag har verkligen kunnat djupdyka ner i att skriva låtar och också blivit lite bättre på det tycker jag. Jag har experimenterat mer. Hur skiljer sig det kommande albumet från dina tidigare släpp? — I och med att det skrevs under en pandemi kändes det som att jag hade valet att antingen skriva om det som händer, som jag hade gjort tidigare, eller gå in i en egen bubbla vilket jag verkligen gjorde. Det är mycket dans och feststämning på albumet, och lite mer lättsamma låtar för att jag varit mer lättsam. Men det betyder inte att det varit lättare att skriva låtarna. Den här gången har jag också skrivit med Charlie Bernardo som är producent, och Mapei som kommer från raphållet. Och sen är det Oskar Linnros och jag. Man hör att det finns lite av alla i låtarna. NR 4, 2021 | KINGSIZE MAGAZINE 45 WWW.KINGSIZEMAG.SE