REPORTAGE z POLLINATÖRER i oktober 2017 slog en t
ysk studie larm om att antalet pollinatörer minskat kraftigt, så till den grad att det riskerade att påverka naturens ekosystem. Rapporten publicerades i den vetenskapliga tidskriften Plos One och fick snabbt internationellt genomslag. Studien bygger på insamlade insekter vid 1 500 tillfällen under 25 års tid och pekar mot att tre fjärdedelar av biomassan, alltså mängden av insekter, försvunnit under denna period. Forskningsrapporten bygger på dataunderlag från skyddade naturvårdsområden. Utifrån detta kan man anta att situationen är ännu mer allvarlig utanför dessa områden. Därför fick larmet stor genomslagskraft, även i Sverige. 2017 grundades organisationen Pollinera Sverige, av Anna Lind Lewin och Lotta Fabricius Kristiansen som tidigare arbetat med att marknadsföra den svenska biodlarnäringen genom föreningen Svenska Bin. – Vi såg behovet av att vidga perspektivet och bidra till kunskap om alla de insekter och arter som är viktiga för pollineringen, förklarar Anna Lind Lewin. Anna och Lotta får ofta frågan om hur de svenska bina egentligen mår. – I regel syftar folk på honungsbiet när de ställer frågan, säger Anna Lind Lewin. Honungsbin är husdjur som lever i samhällen och har en biodlare som kan sköta om dem. På så vis har de andra livsförutsättningar än de nära 300 vilda bina som ofta lever som solitärer. Den tyska studien handlar däremot om att beräkna förekomsten av alla sorters insekter. Anna Lind Lewin menar att studien inte kan översättas i sin helhet för att beskriva förhållandena i Sverige. – Någon jämförbar svensk studie finns inte idag, säger hon. Artdatabanken har rödlistat en tredjedel av de vilda pollinatörerna, och vi tror tyvärr inte att larmen är utan fog. Vi bör vara uppmärksamma på vad som sker i andra, värre drabbade områden i världen, för att undvika att hamna i samma kritiska läge. Ett enkelt blomsterarrangemang är nog så viktigt, både för trivseln och för att kompensera urbaniseringen. Ingen insats är för liten. Enligt Pollinera Sverige är det mycket som tyder på att det minskade antalet pollinatörer är en global trend. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Naturvårdsverket tar båda rapporterna om minskningen av pollinatörer ”En tredjedel av det vi äter är beroende av pollinering.” ANNA LIND LEWIN Pollinera Sverige Anna Lind Lewin grundade, tillsammans med Lotta Fabricius Kristiansen, organisationen Pollinera Sverige. Målet är att öka medvetenheten om de vilda pollinatörernas utsatthet i dagens samhälle och vilka konsekvenserna av ett minskat antal pollinatörer får ur ett samhällsperspektiv. på allvar. SLU har slagit fast att den allt mer utbredda urbaniseringen sker på bekostnad av antalet pollinatörer. Det är en bild som även Pollinera Sverige delar. – De forskare och studier som vi har kontakt med pekar i första hand på minskning av områden och ytor med vild växtlighet och nektarrika blommor, säger Anna Lind Lewin. Urbaniseringen, mekaniseringen av skötseln av lantbruk, skog, grönytor och trädgårdar utan pollineringsvänlig 23 DMG z DEN MODERNA GRÖNYTAN 1 2019 Allt fler kommuner börjar få upp ögonen för detta, främst genom att i högre utsträckning försöka undvika att enbart anlägga gräsmattor när grönytor planeras i hårdmiljö. Gräsmattor är fina att se på, men är i princip en grön öken för pollinatörer. Mer lämpligt är därför att anlägga olika former av blomsterängar, något som också sker i en allt högre utsträckning. Arbete görs också för att öka allmänhetens kunskap om pollinatörer och det viktiga jobb de utför, bland annat växtlighet är alla orsaker, liksom användningen av bekämpningsmedel. – Bristande mångfald och en blomning som inte räcker över hela säsongen är en annan del av problemet, menar Anna Lind Lewin.