REPORTAGE z POLLINATÖRER litet av ängs- och betes
marker, i syfte att berika djurlivet. Myndigheten föreslår även att staten bör se över ersättningarna för restaurering och skötsel av betesängar och slåtterängar, höja ersättningen för omställning till ekologisk produktion i slättbygd samt återinföra miljöersättning för skötsel och skapande av småbiotoper i slättbygd. Naturvårdsverket vill dessutom att Trafikverket och Svenska kraftnät gemensamt tar största möjliga hänsyn till pollinatörernas behov vid planering av nya infrastrukturmiljöer samt kraftledningsgator. Framförallt kraftledningsgator pekas ut som en möjligen gynnsam miljö för pollinatörer. Några exempel på blommor som är extra gynnsamma för pollinatörer. Karlskrona är en stad som just nu genomgår en stor förvandling. Bland annat byggs det berömda stentorget om, som tidigare haft öknamnet stenöknen, och kommer att få ett visst grönt inslag – inte bara av träd, utan också av rikligt med blomsterarrangemang, på båda sidor av Fredrikskyrkan. genom Pollineringsveckan som lanserades av Pollinera Sverige föregående vår. I år hålls den veckan 18-26 maj. Under veckan infaller också både World Bee Day och Mångfaldens dag. – Vi vill föra ut kunskap till allmänheten och lyfta konkreta insatser som görs runt om i landet, säger Anna Lind Lewin. Vi kan sluta klippa grönytor och börja att ”släppa upp gräset”, identifiera och bevara sälg och andra viktiga växter samt bygga biholkar och anlägga boplatser. På gång i vår är även ett projekt kring medborgarforskning som drivs av Naturskyddsföreningen. I projektet kan allmänheten vara med och identifiera olika arter av pollinatörer. För att vända trenden krävs ett brett samarbete över gränserna. Från myndigheter till offentliga företag inom skogs, jordbruks och byggindustrin till privata markägare och allmänheten. Finns det risk att arbetet är för komplext? – Syftet med Pollinera Sverige är just att skapa nätverk och att bygga en plattform som kan bidra till samarbete, utbyte och samordning, svarar Anna Lind Lewin. Här är vi precis i början av en process. Den grundläggande frågan i diskussionen, är till syvende och sist: Är vårt ekosystem verkligen hotat? – En tredjedel av det vi äter är beroende av pollinering, säger Anna Lind Lewin. Andelen grödor som behöver pollinering ökar. Vi vill äta frukt, bär och raps. Våra köttdjur och mjölkkor behöver klöver, som kräver pollinering. Pollinera Sverige pekar också på faran att utvecklingen och lönsamheten inom lantbruket äventyras, i takt med att tillgången av pollinatörer minskar. En analys som även Naturvårdsverket delar. Myndigheten har därför fått i uppdrag av regeringen att kartlägga och föreslå insatser för vad som krävs för att vända trenden, så att minskningen av vilda pollinatörer kan stoppas. Föregående höst presenterade Naturvårdsverket en åtgärdsplan. I den föreslås att de i samarbete med Jordbruksverket och länsstyrelserna bör göra en fördjupad nationell analys av vad som krävs avseende areal och kva24 DMG z DEN MODERNA GRÖNYTAN 1 2019 Även skogsbruket har stora möjligheter att se över hur deras markanvändning påverkar vilda pollinatörer. Pollinera Sverige välkomnar alla insatser. – För många organisationer och myndigheter är fokus på pollinering fortfarande ganska nytt, men mycket bra händer runt om i landet, konstaterar Anna Lind Lewin. z FAKTA ART AKLEJA BACKSIPPA CITRONMELISS ESPARSETT HAMPFLOCKEL ISOP KUNGSMYNTA LAMMÖRON MYNTOR PRÄSTKRAGE RÖDKLÖVER VALLMO VITSIPPA ÅKERTISTEL ÄKTA VALLÖRT ÄLGGRÄS BLOMNINGSPERIOD juni – juli april – maj juli – september juni – augusti FACKELBLOMSTER augusti – september GULLVIVA april – maj juli – september juli – september juli – september juli – september juli – september juni – augusti juli – september STOR BLÅKLOCKA juli – augusti TJÄRBLOMSTER maj – juni juni – augusti april – maj juli – september juni – augusti juni – augusti Källa: Pollinera Sverige