Bumsen 1
stora glaciärer och passerar storslagna sevärdhet
er såsom Kerlingarfjöll, med mycken termisk aktivitet samt glaciärerna Langjökull och Hofsjökull, gejsern Geysir och det alltid lika imponerande vattenfallet Gullfoss. En varm dusch Jag är trött, kall och min kropp är öm. Hela dagen har jag kört ensam, korsade flera floder, och körde omkull flera gånger i djup svart lavasand. ”Köp aldrig en motorcykel du inte kan plocka upp ensam” har jag ofta fått höra. Bra råd, men litet för sent nu. Att lyfta upp en motorcykel är huvudsakligen teknik, en fullpackad 1200 GS är dock fortfarande tung. Slutligen hittade jag en campingplats där jag träffade två killar med barn som grillade. Ingólfur och Gudmunður, lokala målaren och snickaren från Eyerbakki. De tillbringade helgen ute på landet. Det finns ingen dusch på campingen, lokala poolen var redan stängd men de erbjöd mig en öl. ”Den är en stark” varnade Gudmunður mig. Jag sparade den till senare eftersom min kropp just då bara behövde en varm dusch efter två dagar utan. ”Jag ska tänka på er när jag dricker den framför mitt tält ikväll” sa jag när jag körde iväg till Geysir. Enligt min karta finns där en hot-pot. Ett par dagar senare mötte jag dem igen när jag körde genom Eyerbakki. En liten pittoresk by vid kusten, en gång var den en blomstrande handelsstad med Islands största hamn. De hjälpte mig att leta efter min väska som jag tappade på vägen någonstans, efter flera timmer gav vi upp. Istället fikade vi och tillbringade resten av eftermiddagen tillsammans i solen. Det mest värdefulla man kan ge andra människor är tid, och tid finns det gott om här i Eyerbakki. Varma människor som följer Landmannalaugar. Godafoss. Vägen till Askja var som att köra ”på månen”. sina hjärtan och gör vackra saker. Ett speciellt möte som kändes som ”en varm dusch”. Inget däck? Island var tufft för min motorcykel. Mitt bakdäck har redan nått sitt slut efter 250 mil och nu måste jag ägna tid att hitta ett i Reykjavik. Världens mest nordliga huvudstad, med ”bara” 200 000 invånare, är känd för sina färggranna byggnader och sitt vilda nattliv. Där finns mysiga caféer, intressanta museer och restauranger som håller absolut världsklass. Jag fick hjälp från Sverrir, en riktig mc-rese- och enduroentusiast. Lyckligtvis, efter flera telefonsamtal, hittade han en affär som hade däcket jag behövde. ”Förmodligen fick du nu det sista däcket med din storlek på Island”, skämtade han. Jag önskar jag kunnat tillbringa mer tid i staden då Reykjavik har en tilltalande atmosfär med många artister, musikanter och författare. Tyvärr var jag tvungen att åka vidare, på väg österut och tillbaka till färjan, längs med Islands otroligt vackra sydkust. Sagolika utsikter Dagen efter passerade jag Lakagígar, en sträcka med 120 vulkankratrar i rad. Från vilka det, under en av de mest katastrofala vulkaniska händelserna i människans historia, spydde ut rök och aska under nio månader år 1783. Det var katastrofalt för Island men även för Europa. Askan skymde solen, temperaturer sjönk och surt regn föll från himlen vilket orsakade förödande missväxt. Det sägs att denna katastrof även bidragit till att tända den franska revolutionen. Svarta vägar leder genom den klargröna mossan som täcker lavafälten upp till Laki. Jag tog en promenad och Valsafari i Husavik: har du sjöben? Njuter i en varm källa efter en dag i sadeln. Hot-pot i Landmannalaugar. 44 BUMSEN 3 – 2013