GLAS 1
Avfallstrappan för planglas. Planglas Glasförpack
ning Isoleringsmaterial Deponi STINA WOLLENIUS, vd Glasgruppen: — Glasspillet är ett av de viktigaste fokusområdena för en glasförädlare, och har så alltid varit. Vi köper in glas för i runda slängar runt 100 miljoner kronor om året, så kan vi minska spillet om så bara med 1 procent så blir det enorm skillnad, både ekonomiskt och hållbarhetsmässigt. Det säger sig ju självt att det är vansinne med varje kvadratmeter som vi importerar nerifrån Europa och som sedan måste slängas på grund av kross eller spill, även om det återvinns. — Så att ha stort fokus på optimering är och har alltid varit en viktig del av vårt förbättringsarbete. Vi har avancerade datasystem som optimerar varje glastyp, tillsammans med leveransdatum, produktionsprocess, logistiklösning etc för att få ut så mycket glas som möjligt från varje LESformat vi köper in. — Varför spill uppstår beror på många olika faktorer, såsom typ av glas – ju ”vanligare” glastypen är desto fler ordrar har systemet att välja bland för optimering och desto bättre blir utfallet. Om leveranstiden är extra kort så blir också spillet större, då man inte kan samoptimera lika mycket glas. Måtten på glasen är såklart också avgörande, om arkitekten till exempel föreskrivit storlekar som passar dåligt in på det standardmått vi har i Europa för planglas, 6 × 3,21 m plus eventuellt avskär för kant. — Inom Glasgruppen arbetar vi på flera olika sätt för att minska klimatpåverkan avseende spill: Minimera materialförbrukning, alltså optimering och produktionsplanering. Säkerställa 100 procent återvinning av det spill och kross som ändå uppstår, vilket vi gör. — Vidare att arbeta för att komma högre upp i ”avfallstrappan”, där bottennivån är deponi och det har vi kommit bort helt ifrån inom Glasgruppen. Därefter kommer energiåtervinning och det är ju bättre än ingenting, men långt ifrån bra. Sedan har vi återvinning av materialet till isoleringsmaterial såsom till exempel glasfiberull. Det är ju Vad gör ni för att minska glas-spillet? bättre än energiåtervinning, men problemet här är att man inte får någon cirkularitet i isoleringsmaterialet. Nästa liv för materialet blir energiåtervinning eller deponi, det vill säga det går bara utför. — Ett steg upp i trappan har vi återvinning i form av förpackningar, såsom till exempel glasflaskor. Nu börjar vi snacka för här kan man ändå få till en cirkularitet, även om materialegenskaperna är degraderade från floatglas. — Högst upp på avfallstrappen för floatglas är cirkularitet tillbaka till floatglastillverkningen, och här har vi stor potential i branschen anser jag avseende preconsumercullet. Här ingår Glasgruppen som den första piloten i Norden tillsammans med SaintGobain att skicka tillbaka spill från våra fabriker in i deras tillverkningsprocess. Första leveransen är inte skickad än då SaintGobain har problem med hur de ska lasta materialet, men vi hoppas på en första sändning snart. Om vi kan lyckas att få stora delar av vårt klass 1spill, det vill säga ren float och även belagda glas dock ej lamell, tillbaka in i en cirkularitet utan att degradera materialegenskaperna gör det jättestor skillnad för glasets klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv. — Sen har vi ju hela frågan kring glasförädlarnas, och även tillverkarnas, ansvar för spillet i nästa led, och ledet därefter. Det vill säga glasmästarnas/fasadtillverkarnas och fastighetsägarnas glasspill eller avfall. I Glasgruppens erbjuder vi våra kunder att ta hand om deras spill och avfall och det är en tjänst vi sannolikt kommer utöka framöver då efterfrågan ökar. Jag tror inte på att uppfinna hjulet igen då klimatsituationen är alldeles för akut. Vi behöver hjälpas åt nu och använda de lösningar som redan finns på plats, såsom till exempel vårt befintliga logistiksystem, som är väl fungerande med transporter från oss ut till kund och till byggen, och även transporter till och från oss från floatglastillverkarna nere i Europa. Spillet i branschen skulle kunna nyttja samma transporter på ett mycket mer effektivt sätt än vad som sker idag. CHRISTIAN SZYMASZKO, produktionsledare Emmaboda Glas: — Vi använder oss av Lisecs GPSprod som optimeringsprogram och i detta finns en spillkalkylator för det vi producerar. Skärspillet är ju ofta en stor bov i dramat och det motverkar vi genom att samköra olika ordrar i skäroptimeringarna. Det går ju dock inte alltid att få ner spillet så mycket som man vill och då optimerar programmet så att vi åtminstone får ut en så stor restbit som möjligt. Denna restbit, splits, tar vi sedan in i vår manuella skärning, så att vi kan använda den till mindre produkter. — Personligen så tror jag att glasbranschen skulle kunna skapa mindre spill genom att ha längre ledtider på sina produkter. Då skulle det gå att samköra fler ordrar och på så sätt skulle det gå att optimera programmen ännu mer. Dock är det ju en bransch där merparten av kunderna vill ha sina produkter oerhört snabbt och det ger generellt något sämre optimeringsmöjligheter då det är så stor variation av glas per order. — Spill som är för litet för att använda i vår egen produktion kasseras och skickas till Reiling i Danmark för återvinning. En del går till och med därifrån tillbaka till planglas tillverkning. Det hoppas vi att mer spillglas ska gå till. / GLAS 4.2021 53