GLAS 1
för. Hos de tre samekonstnärerna, glaskonstnären
Monica Edmondson, textilkonstnären Britta MarakattLabba och målaren Anders Sunna hittade Lars det han sökte och en ny värld att sätta sig in i. Han berättar om motståndet att föra in en politisk konstnär som Anders Sunna i projektet och hur kommunen slutligen kapitulerade. Och hur de tre konstnärerna fann att de kunde ge och ta i beskrivandet av en sårig historia som sträcker sig generationer bakåt åt i tiden. — Deras historia finns nerlagd i konsten. Berättelserna om de enskilda människornas öden, övergreppen och kampen finns där. Viktiga människor blir symboler som inte får glömmas bort. För utomstående är det en svår balansgång att gå. Att komma tillräckligt nära för att det ska bli intressant och på riktigt, men att avståndet samtidigt är tillräckligt för att inte trampa någon på tårna. Detta är människor som brinner för något. Jag önskar att jag hade den drivkraften. Brandstationen i Timrå Genom vardagsrummets stora ljusintag kan vi följa ett upprört hav och den stora tallen vars grenar avtecknar sig mot horisonten. Hade Britta MarakattLabba varit här med sin brodyrnål hade de varit lätta kråksparkar i vinden. Vi sitter på omtänksamhetens stolar, ritade av gurun Hans Wegner. På bordet står senaste arbets” HAVET ÄR DET SOM BETYDER MEST FÖR MÄNNISKAN. DET ÄR DET MÄKTIGASTE VI HAR, OCH ÄNDÅ LUGNANDE PÅ NÅGOT MÄRKLIGT VIS.