GLAS 1
Oskar Storm och Niklas Falck, glas- respektive so
lfilmsexperter, inom Saint-Gobain skriver här tillsammans om solskyddsfilmens möjligheter att bidra till kontroll av ljusinsläpp och värmegenomgång i applikationer på glas. Oskar Storm Niklas Falck Vad är solskyddsfilm och vad ska vi använda den till? Solskyddsfilm har liksom solskyddsglas förbättrats genom åren. Båda produkterna har gått mot bättre relation mellan ljusinsläpp och värmegenomgång, ökad selektivitet alltså. Därtill har speglingen i filmerna minskat och färgåtergivningen i utblicken förbättrats. Det finns även lågemissiv film för förbättrat uvärde i fönster. Text och foto: Oskar Storm och Niklas Falck Solskyddsfilm är 0,05 – 0,2 mm tjock. Den får sina egenskaper i en sputtringprocess på samma sätt som belagt glas. En eftermonterad solskyddsfilm kan förbättra ett befintligt fönster istället för att byta glaset. Detta till en mycket mindre kostnad än att låta installera nya glas. Många i glasbranschen har hittills främst sett solskyddsfilm som en konkurrent och att rätt glasval alltid är ett bättre alternativ till att applicera film, samt att solskyddfilm ändrar glasets egenskaper på ett sätt som gör det omöjligt att stå fast vid isolerglasets kondensgaranti. Men vi kan inte förneka faktum att en film har ett försumbart koldioxidavtryck jämfört med ett glas. Därför behöver vi lägga till solskyddsfilmerna i vår verktygslåda i glasbranschen. Schismen mellan glas och film går djupt och det har inte varit lätt att diskutera sig fram till en gemensam text. Vi har definierat ett syfte med artikeln – att fokusera på termisk komfort. Det är ett begrepp som har noggranna definitioner, men enkelt kan beskrivas som lagom varmt inomhus. Det finns en rad utmärkta applikationer för film såsom dekoration, bländskydd och skydd/säkerhet, men dem berör vi inte här. För kallt inomhus Att behålla värmen i rummet är den största utmaningen för ett fönster. Uppvärmning förbrukar fortfarande mycket mer energi än luftkylning i Sverige. De senaste 20 åren har utvecklingen gått i en rasande fart på området. Vid energirenovering av en byggnad är fönster och dörrar en prioriterad åtgärd. Man får en tydlig sänkning av uppvärmningskostnaden och ökad komfort då kallras uppstår betydligt mer sällan. 62 GLAS 4.2021 Vid renovering av fönster med kopplade bågar är det energimässigt lönsamt att byta ut det inre glaset mot ett hårdbelagt energiglas som speglar tillbaka 85 procent av den långvågiga energi som vill lämna rummet. I en 1+2konstruktion eller tvåglasruta med obelagda glas får man en radikal förbättring om man byter isolerglaset till ett med energiglas, beläggningen inne i isolerglaset speglar tillbaka minst 97 procent av den energi som vill lämna rummet, utan att stjäla något dagsljus. Det finns energifilm för invändig applikation, men den tar ordentligt med dagsljus och kan inte monteras i en position där den blir konkurrenskraftig. För varmt inomhus Solskyddsfilm har som sagt gjort stora framsteg de senaste tiofemton åren. Det viktigaste är att produkten numera kan appliceras på utsidan av glaset, sidan ett som vi säger på glasets eget språk. Det har ingen stor betydelse för kopplade fönster, insidan av ytterglaset har alltid varit ett utmärkt val för solskyddsfilm, men det revolutionerar användandet på isolerrutor. Och här finns delvis nya och viktiga användningsområden. Det finns ett misstag som är vanligare än andra vid energirenovering och det är att man byter ut ett gammalt kopplat fönster mot ett modernt treglas. Den avbländande persiennen flyttas från att sitta mellan enkelglasen till att sitta innanför treglaset. Här missar man att en mellanliggande persienn ger ett kraftfullt solskydd, en stängd vit persienn kan hindra 80 procent av solenergin från att komma in i rummet, en invändig persienn gör i värsta fall mer skada än nytta för att stoppa solenergin. Vi får en utmärkt komfort på vintern men två till tre Solskydd